- Project Runeberg -  Tidskrift för litteratur / 1851 /
257

(1851-1852)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rande intill folk ungar nes tid bilda öfvergången mellan den förstå
och den andra perioden; öfvergången mellan den andra och tredje
3r det 17:de seklet. Yi måste för denna gång inskränka vår
framställning till de begge första perioderna.

l)et är visserligen i allmänhet en vansklig sak att försöka
redogöra för samhällenas uppkomst, då denna ligger längre tillbaka
1 tiden än någon historia går. Men af de förhållanden som visa
sig under de äldsta tider om hvilka vi hafva någon kunskap,
torde man dock kunna draga några slutsatser äfven för läogre
aflägsna tidehvarf. Med ledning af dessa samt af kända
naturförhållanden torde man kunna antaga, att våra förfäder, då de
först intogo landet, i större eller mindre flockar satt sig nfer här
och der i ödemarkerna, der någon flod, någon fiskrik sjö, någon
bördig slätt lofvade dem sitt uppehälle — att småningom dessa
bygder — härader såsom de kallas i Ynglingasagan*) —
utvidgades till dess de stötte tillsammans och bildade större enheter,
laiidskaper, hvilka dock sjelfva ännu endast äro att betrakta
såsom större uppodlingar på ödemarken, som ännu utgör landets
hufvudsäkliga karakter. Ett stöd för denna åsigt finner man deri,
att då historiens ljus först uppgår öfver vårt fädernesland, ha
nästan alla landskaper ännu naturliga gränsor, antingen stora
skogar eller stora sjöar, och der detta icke fullkomligt är fallet,
såisom i Folkländerna, der kan man antaga att odlingen, som der
är äldst, redan hunnit besegra och rödja den urskog som från
början skiljt dem åt.

Att dessa små samhällen hvart för sig förjt ett fullkomligt
oavhängigt lif, lider ej något tvifvel. Inom hvart och ,elt af dessa
utbildade sig särskilda rättsedvanor, som, ehuru till grundsatser
Qch anda lika, dock skiljde sig i detaljerna. Af oafhängigheten i
lagstiftning kan man sluta till oafhängighet i förvaltning, som i
sjelfva verket är ännu mer naturlig i små samhällen, skiljda från
hvarandra genom obanade ödemarker eller stora sjöar. Också
måste väl förvaltningen hafva varit ytterst .enkel inom de små
samhällena, der alla eller qästap aHa skötte samma näringsfång
och hade samma intressen. Företag åsyftande allmän nytta och
förkofran voro väl ännu få, egentligen inskränkande sig till väg-

*) C. 37,46. I G. 30 står också härad tydligen i motsats mot obygd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tflitt/1851/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free