Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blefvo småkonungarne utrotade och hela riket förenadt under
Dpsalakonungens spira. De förändrade förhållanden hvaruti denne
härigenom trädde till folket fordrade naturligtvis nya former i
samfundslifvet, nya inrättningar för att fylla den plats som
småkonungarnes utrotande lemnat tom. Vi känna ej denna förändring
i Sverige så väl som den likartade hvilken i ett följande
århundrade Harald Hårfager genomförde i Norge. Denne lät i alla
riken som han underkufvade tillegna sig all odal, och lät bönderna
både fattiga och rika betala sig landskylder; han tillsatte i hvarje
fylke en jarl, som -skulle dömma lag och landsrätt samt uppbära
sakören och landskylder, af hvilka jarlen till sitt underhåll egde
behålla en tredjedel; under hvarje jarl stodo fyra eller flere
her-sar, som ock hade ett bestämdt underhåll*). Ehuru i Sverige
någon inskränkning af böndernas eganderätt icke blef en följd af
smårikenas förening till ett, så torde dock i öfrigt förhållandet
hafva varit likartadt. Upsalakonungen inträdde förmodligen i de
urvägenröjda småkonungarnes rättigheter, tillegnade sig deras
gods och uppbar skatter, antingen dessa förut utgått till
småkonungarne eller nu först blefvo beviljade. För att nu uppbära
dessa skatter, bruka dessa gods samt i öfrigt föreställa
konungens person och bevaka hans rättigheter hos folket, särdeles vid
förefallande krigståg, tillsattes höfdingar öfver de nyvunna
länderna *), och af dessa blefvo åtminstone några kallade jarlar och
erhöllo liksom i Norge en viss del af skatterna 8). Det är ockrå
möjligt att dessa höfdingar inom landskaperna dömde konungs^
dom, då vi sedermera i några landskapslagar finna anledning till
den förmodan att denna utöfvats af konungens högste etnbetsman
inom landskapet* 4). Men åtminstone kunde väl ej deras inflytande
på böndernas rättsförfattning blifva särdeles stort. Ty det var
förmodligen vid samma tid, och i följe af småkonungarnes
utrotande, som den kommunala landskapsförfattningen och nära
*) Har. Hårf. S. c. 6. *) Yngl.S. c. 40, 42, 43.
*) I tillägget till Gottl.L c. 2 berättas att Gutarne vid föreningen
med Sverige, som ej skedde sednare än 9:de årh. (Geijer, S. F. H.
’ I. 60), åtogo sig att betala 60 mark silfver i årlig skatt, hvaraf40till
konungen och 20 till jarlen. I ÖGL. BB. xxvin omtalas särskilda
ut-skylder till jarlen, hvilka synas hafva haft afeeende på sjörustningen.
4) Se Nordström, Samhällsförfattningens Hist. IL 538 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
