Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig ålagda göromål, så kunna vi således fcäga att länsmannen i
landskapslagarna var en sådan, men svårligen äro vi
berättigade till det antagandet att mellan honom och konungen funnos
några bestämda embetsmän i landsorterna, ehuru vi ej vilja
för1-neka att konungen ofta, ja vissa tider kanske oftast, uppdrog åt
någon mäktig herre jemte inkomsterna tillika den högre styrel-*
sen af vissa landsorter. Men detta, om också vanligt, var
likväl ej nödvändigt och i lag bestämdt; och; ju rörtigaTé konungen
var, ooh ju mer han sjelf reste omkring i landsorterna, desto
mindre behöfligt var det. Om vi få antaga att länsmännen
ursprungligen varit föryaltare af konungsgårdar, såsom af
Vesfc-götalagen synes troligt, så hafva de väl icke innehaft någon hög
plats i anseende och makt inom samhället; och under Gustafia
regering, som, ehuru i tysthet läggande en fast grurid fbr en
ny tid, likväl i de yttre formerna så föga skiljer sig från me^
deltiden, finna vi att länsmanssysslor innehafts af bönder *). Föp
den egentliga medeltiden kunna vi icke uppgifva hvilka perso"
ner plägat vara länsmän; men just detta bevisar att de icke
varit män af stort anseende och, politisk makt, emedan de då
väl varit omnämda i tidens politiska hvälfningar *). Dessutom
var tjensten med sitt ringa omfång, sina inånga ooh små bestyr,
väl icke lockande för mäktiga och äregiriga män; dessa funno
ett större utrymme; för sig genom emottagande, af hvad som
sedermera egentligen kallades län.
Yi hafva nämt våra tvifvelsmål derom att de i
landskapslagarna förekommande uttrycken landsherre, fblklandsherre voro
egentliga embetstitlar på ständiga embetsmän; vi tro att de blott
i allmänhet betyda stora länsinnehafvare. Ännu ett skäl till
denna förmodan hafva vi deruti, att i medeltidens diplomer och
krönikor dessa benämningar icke förekomma, utan i stället
endast sådana som i allmänhet antyda länsförhållande, tilldess med
de utländska konungarne den utländska benämningen fogde bli*
vanlig. Ty de benämningar på kungl. embetsmän som i
diplomer och stadgar vid denna tid förekomma, äro; «embetsmän,
*) Riks Registr. 26 Febr. 1543 f. 50. (Bref tili Drottn. Margareta).
*) Äfven i Norge voro ”Armännen”, fogdarne på konungens gårdar,
män af ringa härkomst och föraktades af de ättstora mennen såsom
trä-lar, Se 01. Har. S, c. 123, 128,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
