- Project Runeberg -  Tidskrift för litteratur / 1851 /
281

(1851-1852)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fefänande*

garetas ofvannämda fdrsäkran e$ kunna betyda något tnnät an
Magnus Erikssons landslag; så mycket mera som de endä Ifri
gar kväka hade kunglig stadfästelse, Uplands- och
Söder-mannalagarae r om forläningar ingenting annat . innehålla ån atå
de bland’ kontingens rättigheter äfven uppräkna den att län
gifvå, utan alla inskränkningar, och det är orimligt att denna
rättighet skulle upptagas i en konungaförsäkran såsom
någonting hvartill regeoten skulle förbinda sig. Det kän visserligen
förefalla besynnerligt, att efter den erfarenhet man gjort under
Albrecht, främlingars uteslutande icke med uttryckligare ord i
Margaretas försäkran betingades; men de svenska herrar som
inkallade hedne voro icke nu i den ställning att de kunde föret*
skrifva väkor, då sjelfva Bo Jonsons testamentarier måste
ef-terlåta till drottBingen de flesta slott och län som de af
kronan innehade1). Margareta fortfor liksom Albrecht att förläna
slott åt utlänningar, stundom af sämsta slag; och Erik trädde
häruti i hennes fotspår, tilldess Engelbrechls resning förjagade
utlärwingarne. Ty detta var en punkt hvari de stores intresse
var gemensamt med allmogens, då de utländska fogdarne van**
ligen voro’ äfventyrare, som blott sökte rikedom och makt
genom hvilka medel som helst, och obekanta med svenska
folkets lynne och sedvanor här ville tillämpä utländska, begrepp
om allmogens lifegenskap. Chrjstofete lagbok upptog
visserligen förbudet mot utlänningars användande, och sednare
författningar upprepa detsamma8), utan att grundsatsen likväl
alltid blef iakttagen. Till ooh med under den inftfdde konungen
Carl Knutsson finner man danskar såsom slottshöfvidsmän, t.
ex. Axelssönerna, Erik Eriksson Gyllenstjerna, Gustaf
Carlsson, Eggert Krumedik, men derfore höres,intet misSpöje; ty
desse voro beslägtade med de stora svenska familjerna, och pdet
lemnades endast de lägre att ega ett fädernesland»; de
ätte-store männen voro hemma öfverallu

Då det var hvarje nyvald konungs rättighet att fritt bestäm-

*) Se brefvet, Palmsöndagen 1388 hos Hvitfeld p. 561. Äfven
Eri-cus Olai, p. 120, säger att Margareta förbundit sig att endast anförtro
slotten &t inländska män.

■■*) Jfr. Ghristofers Förs. $. 4. Halmstads dagtingan 1450 p 3, Kah*
mare Hec. 1483 §.3. ♦ ’ * ’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tflitt/1851/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free