Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina förnämsta roed bröder, hvilka nu höjt sig öfver dem såsom
ett särskild t privilegierad t; stånd, hade dejörlorat det stora
inflytande på de offentliga angelägenheterna som de förut på
tiägen och under sina lagmäns ledning utöfvat. De beständiga
inhemska orolighOterna utarmade dem och bidrogp, att ytterligare
öfver dem höja krigarne ex professo. De utländska rättsbegrepp
som begynte göra sig gällande tillämpades också på bondens
ställning till kronan och till adeln; och i början af \ 400-talet
hotade lifegeoskapen i tydliga dragde svenska bönderna *). Att
de undgrhgo det öde som, drabbade deras tyska och danska
bröder/ decför hafva de ätt tacka Engelbrecht och hans följeslagare,
söm. medan ännu tid var kallade bönderna till vapen. Efter
denna rOsning mot utländskt förtryck, som lyckligt genomfördas
af bönderna ej blott utan, utan snarare emot högadelns vilja
(man erinre sig Uppträdet i Wadstena), kunde böpderna ej mera
utestängas från politisk makt. Man hade upptäckt att de kunde
lägga en afgörande vigt i den ena eller andra vågskålen; och
hädanefter sökte alltid den ena eller andra partichefen, med mer
eller mindre rena afsigter, stöd hes bönderna. Sturarne
grundade sin makt hufvqdsakligen på deras bistånd, och med Gustaf
Wasa söndecböggo de omsider för alltid unionen.
Demokratien har aldrig varit starkare; i Sverige än i början
af Gustaf 1:3 regering, då Christierns bödelsyxa bortsopat de
flesta och utmärktaste af adeln, då hierarkien egentligen endast
hade en enda kraftfull och myndig målsman i biskop Brask,
under’ det de andra biskopsstolarne dels stodo lediga dels
besattes med män som mot påfvens vilja uppehöllos af konungen
och följaktligen icke mot honom kunde méd kraft uppträda;
hvaremot bönderna, som ändtligen segrat i den långa striden,,
kände med sig sin makt och voro färdiga att vid minsta
anledning ånyo gripa till vapen. Böndernas politiska öfvervigt
medförde upplifvandet af de gamla samhällsformerna, och
landskaps-förbunden uppträda åter såsom sjelfständigt handlande. Bedan
under Sturarnés tid sända de särskilda landskaperna
uppmaningar till hvarandra och ingå förbund, «till att afväija vårt
fäder-nesrikes, vår käre herres och höfvidsmans och alles vår skada
f) Se B—Ik i Frey 1841, p. 197 ft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
