Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktningen för det produktiva arbetet, för de tekniska uppfinning
garna, för den ekonomiska spekulationen, detta förakt som snart
nog iärt de närande klasserna att förakta sig sjelfva, om ej af
den opraktiskt estetiska lefnadsåskådning som ligger till grund
för begreppet af vårt herrestånd?
Men då detta stånds djupsinnigt makliga eudemonism dook
icke gerna vill -umbära de njutningar och beqvämligheter som
andra länders yrkesframsteg så lockande erbjuda, har den valt
en till utseendet beqvämare utväg att komma i besittning af dess
herrligheter, nemligen kreditens. Vi skryta gerna med vår
frihet från statsskuld, under det hela samhället är skuldsatt, från
den högsta till den lägsta, under det vi för hela vår årliga
import stå till boks hos Hamburgs köpmän, under det den
personliga förbrukningen, i stället att balanceras af en motsvarande
produktion, drager sina vexlar på en framtid för hvars
besittning den icke har någon säkerhet. Det är detta vingleriets
o-myndi^hetstillstånd som verkar så upplösande på vår allmänna
sedlighet. Vi önska att vår författares framställning af den
svenska handelns hanseatiska beroende måtte allvarligt
behjer-tas, och någonting göras för dess befrielse, som äfven måste ligga
i den rättänkande Hamburgerköpmannens é&ct välförstådda
intresse. Frih. Bonde visar att den hamburgska krediten, som vi
i anseende till vår kapitalsvaghet ej kunna umbära, kostar 8 till
40 proc., och tecknar lifligt det förtryck som detta förhållande
måste utöfva på all inländsk varuomsättning. Det är en
gammal sats att man ej kan lära hushålla förr än man har något;
på kredit hushållar man aldrig. Erfarenheten lärer detsamma i
afseende på vår inre rörelse. Vi klaga öfver bristen på kapitaler,
medan vi lättsinnigt försumma att omsätta dem vi hafva.
Obegränsad kredit på åratal iemnas för den personliga
förbrukningen; ett skryt eget för Sverige gör det nästan till en skam att
fordra ordhållighet och punktlighet i penningtransaktioner. Huru
ofta se vi ej t. ex. minuthandlaren, tryckt af den inländska
förläggaren, derföre att denna tryckes af sin utländska, lättsinnigt
bortkasta räntan på utborgningar som han knappt efter års förlopp
kan indrifva. Prhe na hållas orimligt höga och konsumtionen
minskas, och, hvad som är ännu värre, strypsystemet nedsätter
ännu ytterligare yrkets moraliska värde. Om utförbarheten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
