Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIII. Bidrag till Historien om K. Guslaf III:s
sednaste regeringsår.
Stats-Sekreteraren Elis Scbröderheims Anteckjiingar till K. Gustaf Hltt
historia jemte brefvéxling mellan Konungen och bonom. Örebro. Lindh.
1851.
Sällaft, om någonsin, har elt lands historia företett tidskiften af
djupare söndringar, som ej sträckt sina verkningar till framtidea
och på folkets öden utöfvat en mer eller mindre varaktig
inflytelse. Den lugna yta som nya hvälfningar framkallat har
mer-öndels hvilat på ett djup af fortfarande inre oro, som, länge
fördold, hrutit ut, om äfven uti andra former, betingade af
förundrade förhållanden. Tillfällen till denna allmänna iakttagelse,
sammanhängande med det grundbegrepp af utveckling som
tillhör historien, erbjuda vid flera tillfällen Sveriges häfder, och ej
minst i nyare tider. Svårligen kan man misskänna det om
äfven mera aflägsna ursprung som den oroliga tvedrägt, hvilken
söndrade nationen uti Gustaf Ilfcs sednare regeringsår, och det
motstånd som konungen rönte, egde i frihetstidens partistrider,
h vilkas traditioner äfven i derpå följande tider fortlefde och ännu
i våra dagar ej torde hafva helt och hållet utdött. Äfven sedan
samhällets tyngdpunkt öfvergått från en del af dess medlemmar
till dess hafvud, kunde väl yttre omständigheter tillbakahålla
förnyade utbrott af söndringen i tänkesätten; men den starfca
tnakt,’som ligger i den uppfostran, hvilken en följande
generation njutit af en föregående, gjorde sig i detta afseende gällande
så snart konungens regering genom verkliga eller skenbara an- „
ledningar väckte oenigheten till nytt lif, och nationen
ölvervun-nit den ledsnad vid stridigheterna som underlättat
ständerregerin-gensTall. Flere af frihetstidens partichefer kunde ej för den ynnest,
hvarmed konungen både af förtjent tacksamhet för gjorda
tjen-ster och af klokhet omfattade dem, glömma sin betydenhet i yngre
dagar, och den strid mellan adel och ofrälse, som upplöste
frihetstiden, kallades åter till lif vid slutet af Gustafs regering, ehuru
då med afgjord seger för de sednare.
Tidskr. för Litt. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
