Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
koimno att erhålla Da turen af privata samt delå dessas öde.
Ehuru en del af dessa svårigheter försvunnit genom det ljus
som de numera tillgängliga Gustavianska papperen spridt, så
qvarstå likväl för många för att ej Schröderheims yttrande
«att historien af hans regering liknar ett vidsträckt haf, der
man ofta förlorar all landkänning och der seglaren bohöfver en
mer än vanlig uppmärksamhet för att icke missvisas eller stöta
på dolda klippor», ännu skulle finna sin tillämplighet.
Det Var förnämligast efter 4782 som konungens regering
antog den nyssnämda karakteren och en ny epok af densamma
inträdde, såsom S. anmärker och Geijer vidare har utvecklat.
Lovisa Ulrikas frånfälle nämde år befriade konungen från det
tvång, som hon äfven under tiden för den öppna brytningen
ut-öfvade på hans vilja. Det var då som konungen begynte att
känna de få band, med hvilka han i Regeringsformen omgifvit
sig, alltför besvärliga och hinderliga för verkställigheten af hans
vidgade planer, på samma gång som medlen dertill minskades
genom de alltmera kännbara följderna af hans misshushållning.
Konungen var derföre i behof af nya och mera medgörliga
verktyg för sin vilja. Flera äldre rådsherrar hade redan afträdt eller
aflidit, såsom Höpken, Liewen och Ribbing, och mest
betecknande var att den gamle Ulrik Scheffer, fredspolitikens ihärdige
försvarare, nedlade Kanslipresidents-embetet, som öfverlemnades
åt den i de förflutna 20 åren från riket frånvarande grefve
Creutz. Riksrådet friherre Carl Sparre, som vårdat
krigsären-derna, måste gifva vika för Toll. Liljencrantz, ehuru ännu
o-umbärlig, afstängdes från den egentliga ledningen af finanserna.
Riksrådet förvandlades till en statsdekoration. Till utförande af
denna förändring begagnades med mycken skicklighet af
konungen den italienska.resan *), till hvilken denna omständighet
tvif-velsutan var en bidragande orsak lika mycket som konungens
behof af baden i Pisa och längtan att personligen afhandla
kabinettspolitikens hemligheter. Konungens frånvaro från riket
åren 4783 och 4784 kan derföre, om man ser på de följande
årens händelser, i mer än ött afseende sägas vara den klyfta,
som söndrade honom från nationen. Schröderheim uppgifver
*) Se Gustav. Papperen. UI. 1. s. 60 o. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
