Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att en konung med Gustaf III:s skaplynne skulle begagna en
sädan tidpunkt för ett anfall på Ryssland hvars östersjöprovins
ser voro under kriget blottade på alla trupper, för att hamnas
gamla oförrätter, befria sitt land från det beroende, hvaruti det
ännu stod till denna makt genom dess garanti för \ 7£0 års
Regeringsform, och på samma gång tillfredsställa sin egen
ärelystnad är lätt förklarligt, äfven om dessa förhållanden ej skulle
hafva varit de egentliga driffjedrarne, utan, såsom konungen
sedan sagt, dessa skulle ligga i behofvet att afleda oppositionen.
Mindre förklarligt är det, att konungen bedrog sig sjelf i sin
tillit till Danmarks neutralitet*). Möjligen föranleddes han
der-till af sina sanguiniska förhoppningar om en hastig och
förvånande framgång, likasom äfven till att förbise de hinder för en
sådan, som lågo i de bristfälliga och ofullständiga
förberedelserna till kriget —• en följd af den hemlighet, hvaruti planen
måste insvepas och af dess ömtåliga förhållande till grundlagens
bokstaf , hvarigenom konungens ställning blef skef ooh hans
åtgärder blefvo halfva och vacklande.
Den brydsamma belägenhet hvaruti konungen **) och riket
försattes genom Anjalaförbundets opposition och danska anfallet
skulle naturligtvis föra till de första underhandlingarna om fred.
Frankrike erbjöd först sin bemedHng, hvilken tyckes mest hafva
*) Se Gustav. Papperen. IIL 2. s. 200.
**) Att han verkligen ansett sin ställning så förtviflad att han hyst
tanken på en abdikation, åtminstone innan han ännu hunnit tillräckligt
förvissa sig om ställningen i landsorterna, är sannolikt båcTe af hans bref
till Armfelt d. 29 Sept. 1789 (Sami. Skr: Yl. 237) och af en uppsats
utaf den konungen följaktige president-selcr. v. Asp, hvaruti denne af*»
styrker ett sådant förehafvande, dat. Fahltm d. 17 Sept. 1788. Finne?
bland v. Asps Handskr. uti Ups. Univ. Bibi. Dylika skriftliga
betänkan-den och råd tyckas från flera af konungens vänner hafva ingått.
Nordin har i sina Anteckningar meddelat ett dylikt, som likväl ej blifvit
framlemnadt, men är förtjent af uppmärksamhet såsom upplysande om
denne mans tänkesätt. Han tillstyrker fred, riksdag, amnesti, befordran
efter förtjenst utan afseende på börd, men med adelns bibehållande vid
sina lagliga rättigheter, större förtroende åt kollegierna m. m. — Markis
dé Pons, franska sändebudet, afstyrker på det högsta riksdag, såsom det
synes å sitt hofs vägnar, och påminner konungen om den för honom
oväntade opposition som uppstod 1786, och huru markisens då yttrade
farhågor bekräftade sig.’ Bref till konungen A 20 Sept.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
