Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det sätt att fältkommissariatets polletter eller de s. k.
fahne-hjelmarne, som voro utfärdade till ett belopp af 4,307,000 rdr
och till stärsta delen i Finnarnes händer, af riksgäldskontoret
inlöstes inom ett år, statsverket fick en ersättning på 4 år af
tillsammans 4,280,000 rdr och Utredningens obligationer,
hvil-kas summa steg till nära 4 mill., inlöstes inom 40 år med xV
årligen men utan ränta. Borgarne, hvilka för leveranser till
arméen till största delen voro innehafvaré af dessa, protesteradé
ifrigt mot räntans indragnilig och lyckades äfven, sedan
konungen förklarat sig för dem, få denna ränta erkänd, likväl nedsatt
från 6 till 2 proc. Riksgäldssedeimassan beräknades på dettå
sätt skola det 40:de året uppgå till sin höjd af 4 44 mill,
fastmera med förmånligt än ogynnsamt inflytande på
näringar-ne, hvarvid man antog rörelsekapitalet ej komma att öfverstiga
det hittillsvarande genom en beräkning, som visar att man
förutsett såsom gifven den ytterligare förminskningen af bankens
fond. Åtgärden vår endast ett medel för att hjelpa sig utur
den ögonblickliga förlägenheten och det är bekant huru hela
planen misslyckades då redan om 2 år kreditsedelstocken hade
uppgått öfver det beräknade maximum. Man tycktes ana ett
sådant resultat och insåg behofvet af en realisationsfond, som
män föreslog böra inom de 40 åren samlas till ett belopp af 5
mill. rdr silfver, men visste ej några utvägar dertill, hvarföre
frågan derom förföll, sedan konungen förklarat att ett frivilligt
Sammanskott endast skulle vara en förklädd bevillning och att
han ej ville äfventyra ett afslag uti plena, hvilket skulle
medföra en elak verkan hos utländningen. Ett förslag gjordes af
Valley från Gefle om bildande af étt aktiebolag med fond af 5
å 6 mill. rdr i specie, som efterhand skulle försträcka
riksgäldskontoret penningar mot ränta till bibehållande af sedlarnes
värde, men väckte ingen uppmärksamhet. Ingen röst höjdes för ett
fondsystem efter engelskt mönster, ehuru detta för öfrigt äfven
den tiden icke saknade anhängare. Ingen hördes öppet försvara
kreditsystemet mer än borgmästar Fagerström från Uleåborg,
som förklarade att «krediten är en tillgång ofta lika god om ej
bättre än en redbar», och domprosten Fant, som ansåg
riks-gäldssedlarne hafva dubbel garanti mot bankens, för hvilka
bondeståndet ännu icke hade iklädt sig ansvarighet. — Det enda som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
