Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399 Arbeten af Bjornstjerna, Ljungberg,
att Vanden régime, med atia skuggor, äfven hade sin ljusa sida.» Åt-»
skilliga svenska förhållanden mellan 1793 och 1808 skildras i denna
del; och såsom belysta af ett Ögonvittne med skarpsinnig uppfattning
lemna de ofta värderika bidrag till vår nyare historia, oberäknadt de
tifljga teckningar af sina utländska resor förf. meddelar. Beuterholm
tecknas såsom en man med klokhet, statsmannainsigter och
verldskänne-dom; «något för mycket intagen af franska revolutionen och således
ul-traliberal.» Han var derjemte fåfäng, hämdlysten och rädd samt
omoralisk till sina seder. Hertigens afeigt anses dock berömvärd då han
kallade R. till sitt förtroende; €y hans goda egenskaper voro mera kända
än hans fel, hvilka ej utvecklade sig förr än makten kom i hans
händer.» Genom R. afbrötos «de löjliga och skadliga planer, som Gustaf Hl
hyst, att i förening med kejsarinnan Catharina angripa franska
republiken, landstiga i det nordliga Frankrike och återställa Bourboneme.
Tacksamheten kunde ingifva en sådan politik åt Gustaf, som medelst
Bourbonernes biträde kunna tillvägabringa 1772 års revolution; men
klokheten borde afhålla regenten derifråm» Hertigens första politiska
åtgärd var «att först i Europa erkänna franska republiken, ett steg som
åtminstone bevisade en hög grad af politisk sjelfetändighet och tilldrog
honom alla de vid Europas hof då gängse beskyllningar af jakobinism,
ytterligare utspridde af den hela sin lefhad igenom intrigerande
Armfelt.» Från samma källa och ur dessa förhållanden «kommo alla de
beskyllningar man då riktade mot hertigen», och hvilka sednast blifvit
uppstufvade i «Drabanten» af Hr Ridderstad.
En känbar lucka i vår litteratur har blifvit fylld af
HrCLE.Ljung-ber g medelst Allmän Statistik eller Statistisk öfoersigt af alla staters
makt och hjelpkällor^ författningar och kulturförhållanden j hvaraf
första delen nyligen utkommit hos Hr Lindh i Örebro. (Priset 2 rdr 24
sk. bko.) Detta är början af ett stort företag, hvars fullföljande i
samma redbara riktning med största intresse motses. Om än några
ojemn-heter i planen röja nybegynnaren på skriftställarbanan, äro dock
arbetets förtjenster så öfvervägande och för författaren hedrande, att han
der-igenom-eger stora anspråk på den tänkande allmänhetens erkänsla, och
skulle det vara en stor tillfredsställelse att erfara det böcker af detta
omfång och erfordrande så mödosamma ansträngningar kunde mötas med
en välvilja som någorlunda motsvarade författarens billiga förhoppningar.
Vi önskade kunna lägga kraftigt på hvarje läsares hjerta författarens
framställning af statistikens vigt, uttalad i dessa ord: «Tiden och den
fortskridande odlingen hafva gjort förbättringar i åtskilliga delar af vårt
samhällsskick nödvändiga; men om dessa förbättringar skola kunna
genomföras och leda till ett godt mål, måste framskridandets vänner kunna
påräkna bistånd i en upplyst och kraftig folkanda, som gjort sig reda
för det närvarandes fel eller förtjenster, och som eger nog politiskt
omdöme för att se, hvilka frukter som äro att hemta af de ifrågasatta
reformerna, vare sig i representation, näringsförfattningar eller
handelslagstiftning m. ra.; ty fruktlöst vore i vår Nord att vänta, det större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
