Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* T
430 Det romantiska dramats
till frihet, till bildning, till «ann humanitet. I den antika tiden’
var Konsten ensam, eller hufvudsakligen, denna mänsklighetens
uppfostrarinna: hon ar nu blott biträdande, men hennes
verksamhet har blifvit så-mycket mera invecklad, med ju flera
andra krafter hon kommit i beröring för att med dem samverka
till detta stora mål. Vi reservera ose på förhand mot den
misstanken att vi skulle anse konsten hafva sitt ändamål utom sig
sjelf: den är nu såsom fordom • sitt eget ändamål, men den
erkänner derjemte helgden af andra ändamål, och fogar sig i*
ett system af sådana, hvilkas Sammanfattning är menniskoan-*
dens sanna frihet och humanitet.
Shakspeares dramer äro icke typiska, sade vi. Näppeligen
tillfredsställa de alla fordringarne af ett strängt estetiskt sy-*
Stem; och den teori, som uppgjordes efter ett af hans dramer,
skulle lätt äfventyra att kullkastas af det nästa. Ty de nya
behag, som subjektiviteten infört i det moderna dramat, synaa
vara åtföljda af lika många nycker. Hvarje yttring af den
subjektiva personlighetens individuella bestämdhet, — dess
tillfälliga lynne, dess tycke, ja dess godtycke — eger för den*
moderna verldsåsigten en vigt, , som medgifver densamma en
rätt att ingripa i den dramatiska handlingen. Det är naturligt*
att denna till följe deraf skall förlora i regelmässighet och
stränghet hvad den vinner i rikedom och raångfalld — att den till*
och med stundom skall få Utseende af att våra helt
godtycklig och sjelfsvåldig, ja extravagant och excentrisk. — Och är*
det icke just detta som den antika dramaturgiens epigoner, den
s. k. klassiska skolan i Frankrike förebrått Shakspeares
romantiska drama? Denna oregelbundenhet och excentricitet är likväK
endast skenbar: den moderna eller romantiska dramaturgen
lem-nar visserligen alla de subjektiva krafter, som röra sig inom in-1
dividerna och bestämma deras handlingar så fria tyglar som
möjligt, men är han en sann konstnär så släpper han dem
likväl aldrig ur sin hand, utan styrer med dem — och ju flera*
tyglar han har att sköta désto större konst behöfver han -—de
kämpande passionerna och intressena till det mål, som följer ur
det dramatiska konststyckets plan. Ty det moderna dramat
har äfven sitt gifna pathos, som väsentligen bestämmer hvarje^
dramatisk karakter och rigtar dess handling, ehuru det ej mera:*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
