Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föregående utförliga resonhement att det moderna dramat Hr
det företrädesvis dramatiska, och följaktligen fullkomligare i sid
art iin detaotika. Ooh om så Ur, så lUrer val af ven den ro+
méntiska dramatikens störste mUstare med skal kunna göra an-t»
språk på främsta platsen bland verldens alla dramaturger.
Yi ha redan talat mycket öoh kanske mer Un tillräckligt för
våra läsares tålamod om den antika dramatikens förhållande titt
ded moderna» Vi hafva blott några få ord att tillägga för att
fullständigt hafva uttalat vår åsigt om hela den Antika Pöq*
siens förhållande till den Moderna eller Romantiska i
vidsträcktare mening. Man utbreder sig öfvcr den klassiska
skaldekonstens förträfflighet såsom typisk} möosterartad ooh i oupphmne^
lig. Yi erkänna att yi mer Un en gång under våra estetiska
studier haft anledning att misstänka ménnniskors uppriktighet.
Yi hafva mer än engång frågat oss: är det möjligt att man på
allvar» och förslöfvad under sina teorier, vill göra Pindarus till
an större lyrisk skald Un Schiller, Sofokles till en större
dramaturg Un Shakspeare? — Af hvad vi i det föregående talat om
det subjektiva moment, som ingår i den romantiska poesien*
följer med all nödvändighet att den mest subjektiva af poesiens
alla arter, nemligen Lyriken, Ur till sin natur romantisk, och
«tt den hos de gamle aldrig kunnat hinna någon hög grad af
fulländning. Ren lärde konstfilosofen och linguisten må fritt tala
om sin beundran af den poetiska skönheten i Greklands lyriska
poesi, de dramatiska chörema inberäknade — vi skola aldrig
låta förmå oss att tro på hans ord. Han kan beundra denna
lyrik af många skäl, men icke Ur det väl dess lyriska
skön–het som han beundrar* Helt annat år förhållandet med det
antika epos. Det var de gamles egentliga Skaldekonst. Det
plastiska, det objektiva, det yttre i handling, det
formfulländade i skönhet -hörer nemligen till väsendet af denna art af
poesi. Också är det i den, liksom 1 skulpturen, som de gamle
Uro typer, Uro oupphinneliga mönster. Om den gamla poesien
ioke har någon sann lyrik», intet fullständigt utbildadt drama*
så har ej heller romantiska skaldekonsten något 6annt epos,
Jivarje modernt epos Ur i mer eller mindre mån lyriskt, och
det U r ett fel i en hjeltedikt. Taaso — vi bedja den
romantiska skolan om ursäkt för vårt kutteri —* Ur i våra ögon lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
