Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning; han har framställt hertigen-ränkmakaren i cn dager, af
hvilken denne visserligen maste känna sig nugot besvärad; han
har, till en del med Augustenburgarnes egna bref och skrifter,
belyst och utplånat mången smädelse, hvarmed motpartiet sökt
svärta de sista danska konungarnes namn. Vi tro visserligen
icke att Wegener uttalat den definitiva dom, som historien en gång
kommer att fälla öfver denna strid, ty vi vete att en sådan
dom omöjligt kan fällas af samtiden; men han har lemnat
dyrbara bidrag till denna dom, och ibland dessa bidrag finna vi
äfven ett och annat som rör vårt fädernesland. Ty äfven hit
har den Augustenburgska politiken sträckt sig; en furste af
detta hus har varit utsedd till svensk tronföljare, och då han
bortrycktes af en förtidig död, var hans broder nära att träda
i hans ställe.
Det Augustenburgska furstehuset, nedstämmande från
danske konungen Christian III, bestod i början af detta
århundrade af tre bröder: den äldste, hertig Fredrik Christian,
förmäld med då varande kronprinsens sedermera konung Fredrik
VI:s enda syster och fader till de två furstar som i våra
dagar ställt sig i spetsen för det Schleswigholsteinska partiet, var
en man med utmärkta egenskaper, stora insigter, mycken
klokhet, företagsamhet och kraftfull vilja. Vid £1 års ålder blef
han utnämd till gehcime-statsminisler och fick i statsrådet
främsta platsen näst de kongliga prinsarne; han sattes ock i spetsen
för undervisningsväsendet och fick derigenom en för hans
kunskaper och böjelser passande verkningskrets. Emellertid
be-gvnte han ock att hysa planer och förhoppningar söm gingo
öfver hans närvarande ställning, och hans tänkesätt och
handlingar mot sin konung och svåger voro ej alltid de
vänskapligaste. Den andre brödren, Emil, är af ingen betydelse för
vår historia; så mycket vigtigare är deremot för oss den tredje,
Christian August. Född 1768 ingick han efter fulländade
studier i dansk krigsljenst 1786. I de stora revolutionskrigen
tjenstgjorde han några år såsom chef för en österrikisk
kavalleri-eorps. Efter freden i Ljuneville återvände han hem, fick be—
.fälet öfver de norska trupparne söndenfjelds och begaf sig om
våren 1806 till Norge. Sällan har väl en furste i högre grad
ån han vunnit folkets kärlek, men hans medel voro bättre Un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
