Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik YI:s general, och såsom sådan har han brutit mot den
blinda lydnadens pligt, ty han gjorde svårigheter och
invändningar vid sin konungs upprepade befallningar att förbereda och
utföra infall i Sverige under Maj, Juni och Juli 4809. Att ett
sådant företag varit ytterst svårt, då de provinser som lågo
närmast, Vermland, Dalsland, Bohuslän, väl icke kunde
underhålla en främmande armé, och Norge, som endast med största
svårighet kunde förskaffa sig lifsförnödenheter, ej heller hade
någon öfverflödig tillgång att upprätta magasiner i ett
främmande land, kan ej förnekas; att det varit alldeles omöjligt,
vilje vi ej påstå, då en energisk vilja stundom kan öfvervinna
omöjligheter. Men Christian August var ej blott sin konungs
general, han var ock den förnämste mannen i norska
regeringen, han hade egnat det’norska folket alla en regents
omsorger och belönades af dess oinskränktaste tillgifvenhet. Om han
under sådana förhållanden ej blott tänkte på konungens vilja,
utan ock på folkets fördel, ej blott på danska kabinettets
förbindelser med Ryssland och Napoleon, utan ock på Norges
nödställda belägenhet och behof af fred, så torde man kunna finna
det mindre fördömligt. Om vidare vid denna tid en dansk eller
norsk man ansåg Sveriges undergång såsom nedrifvandet af en
förmur mot ryska väldet, och Sveriges delning mellan Ryssland
och Danmark såsom blott ett steg närmare hela nordens
un-derkufvande, så torde man finna ursäktligt om han med en
sådan öfvertygelse ej varit särdeles nitisk att arbeta på ett sådant
resultat. Att detta varit Christian Augusts öfvertygelse, är
visserligen ganska troligt, ehuru vi ej bestämdt kunna påstå det;
men att det varit Wedol Jarlsbergs visas af dennes ord i ett
bref till Adlersparre: «vi äro för svaga att uoderkufva Eder,
och om vi ej önska vår egen undergång kunna vi ej göra
gemensam sak med barbarerna» *). Man söker i detta bref
bevisen för Christian Augusts förräderi, hvarföre ej ookså för
den öfvertygelse som låg till grund för hans handlingssätt?
Om Wedel Jarlsberg verkligen var så djupt invigd i
prinsens planer, som man i anledning af detta bref velat påstå,
*) Bref vet hos Adlersparre, 1809 års Kcvol. II. 140, och Wcgeoof
t. 344.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
