Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan man anlaga dessa statsbidrag för år 4848 till öfver 98,000
rdr bko, hvaribland dock var en tillfällig tillökning af 3,889
rdr för årets krigsrustningar. Ungefär 2i rdr skulle således
vara den årliga qvoten på hvarje roantalsskrifven person. Den
ordinarie räntan ensam utgjorde 37,822 rdr fördelade i 38
poster, af h vil ka den förnämsta är smörräntan som steg till
mer än 4 af det hela. Ehuru roteringen för 600 man utgör
en betydlig tillökning i ofvan angifna summa kan man dock om
alla omständigheter tagas i beräkning utan tvekan påstå, att
dessa bördor, långt ifrån att vara i senare tider ökade såsom man
någon gång hör yrkas, äro ej blott bestämdare utan äfven vida
lindrigare mot fordna tider, då alla skatter och prestationer
utgjordes in natura, och det ofta på ganska långt afstånd från orten.
Af allmänna inrättningar intaga kommunikationsanstalterna
ett af de vigtigaste rummen, ehuru de här först under de tvenne
sista seklerna begynt erhålla ett bättre skick. 1 äldre tider
var båtfarten utan tvifvel af stor vigt på Dal, såsom redan
synes af namnen på de långsträckta sjöarna Stora Led och
Ledlången och på orten Vestra Ed (motsvarande det fransyska
portage, «dragplats»). Ännu i dag finnes långsefter förstnämnda
sjö ingen allmän landväg, och «skjutsen» sker ifrån dej fyra
dervarande gästgifverierna endast med båt. Förslag väcktes
redan 4766 att sätta Stora Led i lättare förbindelse med
Ve-nern, och har i senare tider äfven varit å bane, men
svårigheterna hafva hittills befunnits för stora. Deremot hafva år
4842 sjöarne Ärr och Animen bl i fvi t förbundna med en sluss,
och den senare genom en kort jernväg med en vik af Venern,
allt på trenne af de kringliggande brukens bekostnad.
Underhåll af väg var anbefaldt redan i Vestgöta-lagen, men det var
ännu endast fråga om ridväg, och med undantag af större broar,
jordegarens åliggande. Verkligen banade landsvägar, som kunde
befaras med hjuldon, erhöll Dal efter konung Gustaf Adolfs tid;
och en vägdelning efter hemmantalet i Nordal förekommer först
4646. Vägen emellan Amål och Venersborg, hvilken såsom
«kungsväg» hela landet fick skyldighet att underhålla, var likväl
ännu i konung Carl Xi s tid knappt farbar för hjuldon. Utom
denna blef sedan efter medlet af sjuttonde seklet en lång
väg-sträcka småningom upparbetad, och en allmän vägdelning an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
