Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tössbo och Vedbo, sedan del år 4835 åt provindattskaren i
Venersborg anvisade distrikt, hela Dal med V&ne härad,
be-fannits alltför vidsträckt. Ortens lazarett är i Veoersborg,
gemensamt för Dal och de af lånets hårader som ligga utmed
elf-ven, inrättadt år 4784.
Rättsskipningen har så långt tillbaka man kånner eller sedan
början af femtonde seklet varit besörjd af en enda häradshöfdittg
eller hans lagläsare (vikarie) ända till år 4770, då Tötsbo och
Vedbo härader utbrötos från de södra häraderna, i likhet med
hvad redan år 4746 skett i den administrativa indelningen,
och domsagorna stämma således öfverens med fögderierna.
Exekutionen handhafves af 8 länsmän, sedan Vedbo, Valbo och
Sundals härader blifvit delade i tvenne distrikter. Så vidt man
af brottmålstabellerna lår sluta, står sedligheten i den norra
domsagan på en vida bättre ståndpunkt än i den södra, hvars
innebyggare troligen i sitt lynne och seder bibehålla intryck af
den förvildning eller demoralisation, som ännu efter
århundradens fredslugn fortfar i fordna gränstrakter, för hvilkas
missöden de såsom förut är visadt voro mor utsatta än deras
nordliga grannar.
Den andeliga odlingens äldre skiften Inom denna aflägsna
landsort äro till största delen förlorade för historien, ehuru ett
noggrannt studium af folkets ordspråk, sedvanor och
traditioner eller traditionella föreställningar lemna derom en och annan
vink. Kristendomens införande tillhör det elfte och början af
det tolfte seklet, och tyckes här som i det öfriga Vestergötland
hafva haft till påföljd en stor mängd af kyrkbyggnader, så att
antalet inom Dal ännu vid reformationstiden steg till 48. N$gra
bildningsanstalter funnos i öfrigt under medeltiden icke i orten,
om man icke skulle vilja räkna dit ett s. k. gille, som efter
all anledning funnits i Bolstads socken vid Gillesbyn *). I sin
början lemnade äfven reformationen icke efter sig några
verkningar, hvilka specifikt för orten antyda några framsteg; ty allt
hvad vi derom veta inskränker sig till kloster- och kyrkoegen- ’
domens återgång till slägten eller indragning till kronan, med
*) Namnet och de betydande grundmurar, som der finnas, tyckas
rättfärdiga detta antagande* Jfr Lignell sid. 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
