Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trott i förhållande till befolkningen år större. Skiljer man åter
norra Lancashire från det södra, hvarest Liverpool Sr beläget,
så kommer man till ännu mera märkvärdiga reeultater, visande
huru myeket mera demoraliserade, så vidt man deraf får döma,
många af Englands åkerbruksdistrikter Hro än de rikt befolkade
städerna i norr. Det befinnes nemligen att 34 grefskaper hafoa
en större proportion af brott i förhållande till befolkningen äa
norra Lancashire, och att 22, af hvilka de flesta äro åkerbrukande,
Öfvergå det i afseende på ungdomens brottslighet, men att södra
Lancashire ensamt var det femte i ordningen, och att brottsligheten
der hade under quinquenniet före 4847 i förhållande till det
föregående aftagit med 6 proc. I allmänhet visar sig brottens öfvervigt
i åkerbruksgrefskapen deraf att ifrån 4844 till 4 847 i 20 mindre
åkerbrukande grefskap tillsammantagne brotten aftagit 9,7 prec.
medan de i 20 mera åkerbrukande tillvext 64,2 proc.,
hvil-ket vid granskning i det enskilda rörande de åkerbruksidkande
delame af grefskapen visar sig ännu tydligare *). Jemförer man
brotten för en längre tidrymd, för åren 4805 och 4844, så
visar sig att under denna tid tillväxten varit ungefår lika i
både de åkerbrukande och de öfriga grefskapen, men att denna
jemförelse likväl ej utfaller till de förras fördel medan tdlväxten
i befolkningen under samma tid varit mindre i de förra, nem—
ligen 55 proc., då den varit 92 proc. i de öfriga **).
Det resultat hvartifl dessa beräkningar leda och det ljus de
sprida öfver tillståndet i åkerbruksdistrikterna är i hög grad
förvånande och så mycket märkligare om man tager i
betraktande den större mängd af frestelser som stadslifret medförer,
den större grad af enkelhet i vanor och moralisk renhet som
deremot utmärker landtlifvet, det tillflöde af tiggare och
lättingar som sker till städerna samt den stora okunnighet som med
den ännu inskränkta folkundervisningen bland de lägre klasserna
der herrskar. Obestridligen vinner åsigten om det hittills följda
jordegendom8systemets förderflighet häraf ett starkt stöd.
Men äfven på städerna utöfvar detta system en menlig
inverkan, emedan det drifver ungdomen bland landtmännen och
*) Efter en tabell mfård af Kay i hans ofvannfimda arbete. Tom. I.
s. 391 jemfÖrd med Porter, s. 60, 647.
**) Porter, s. 648.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
