Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då den värderados till 651,396 rdr. Bland importvarorna är ullen den
vigtigaste, såsom material för sladons hufvudnäring; ullinförseln utgjorde
år 1827 191,690 skålp., år 1849 1,192,357, och 1850 900,155
skålp.; don sista summan, ehuru mindre än det näst föregående årets,
är dock lika med importen för alla fem åren 1827—1831. Jemte‘alla
dessa bevis på rikedomens tillväxt finnes ännu ett, som tyckes visa
att den allmänna välmågan kommit flera personer till godo, och det är
den glädjande omständigheten att utgifterna för den allmänna fattiga
vården aftagit ifrån 1846, då de utgjorde 16,892 rdr, till 1850, då
de utgjorde 14,498 rdr. Härvid är dock att märka, att dessa utgifter
år 1845 endast voro 12,374 rdr, men stego följande året, förmodligen
i anledning af den allmänna missväxten, till nyssnämda höga belopp,
hvarifrån do visserligen sedan år från år sjunkit men utan alt ännu
hafva nedgått till hvad de voro 1845. Det är väl således ännu för
tidigt att draga någon slutsats af dessa siffror.
Resultatet af de uppgifter, som den anmälda boken meddelar, är så»
ledes att staden går framåt i folkmängd, rikedom och industri, och den
tyckes hafva gjort det alltsedan medeltiden, om man undantager följ»
derna af stadens olyckor i början af 1700-talet, först pesten, sedan
förstöringen genom Ryssarne. I Gustaf I:s tid var Norrköping så
underlägset Söderköping att det endast erlade V* af den bovillning som
Söderköping utgjorde. Men redan i medlet af följande århundrade var
Norrköping näst Stockholm rikets folkrikaste stad. Det skulle vara
högst intressant om man kunde få några närmare uppgifter om stadens
folkmängd och rörelse under denna aflägsnare tid, men det tyckes dock
som om dertill numera icke funnes några källor, då Sundelius i sitt
«Norrköpings Minne» är så ofullständig i denna del. Kanske dock ut»
gifvarne af nu anmälda anteckningar skulle kunna uppspåra några
hithörande upplysningar; saken kunde åtminstone förtjena ett försök!
Konstanteckningar under en Resa år 4849 från Lund om
lin-köping och Strengnäs till Fahlun och åter om Upsala, Stockholm och
Vexiö, af C. G. Brunius. Lund 4884. Förf. har åter genom ett i
sitt slag högst märkvärdigt arbete bidragit att utvidga den fosterländska
litteraturens område i en rigtning, som, ehuru vigtig, hittills varit föga
bearbetad. Så vidt vi känna är Hr B. den enda som i sednaro tider
egnat allvarligare studior åt den svenska byggnadskonstens historia.
Hans nästföregående arbete i detta ämne omfattado Skåne: i
föreliggande skrift har han sträckt sina forskningar äfven till öfre Sverige.
Dessa anteckningar måste ega ett stort värde icke allenast för
konstvännen genom den skarpsinnighot och arkäologiska lärdom, hvarmed
våra byggnadsverks ålder cch konsthistoriska betydelse i dem utredas;
de måste äfven och isynnerhet ega ett sådant för den praktiska
arkitekten genom de fingervisningar, som de Öfverallt meddela så väl i
af-8eendo på sättet att behandla våra gamla arkitektoniska monumenter vid
fråga om reparationer, som i afseende på rätta förståndet af hvad som
menas roed ren stil vid fråga om uppförande af nya byggnader för olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
