Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska föreningen 1875-1925 av ingenjör Emil Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA FÖRENINGEN 1875—1925 21
ordförandens kända initiativkraft och intresse för Tekniska föreningen
kunde under denna tidsperiod göra sig fritt gällande, och resultatet blev
också synnerligen gott. Medlemsantalet ökades således från 206 till 539,
och föreningens kapitalbehållning växte från c :a 1,400:— till 5,600:— kr!
Härtill kommer, att under rektor Starcks ordförandetid påbörjades och
utvecklades mycket hastigt en viktig men på samma gång mycket tids-
krävande gren av föreningens verksamhet, nämligen platsanskaffning åt
föreningens medlemmar. Ingen, som icke fått tillfälle att taga del av
föreningens handlingar från denna tid, kan göra sig en föreställning om
det trägna arbete i det tysta, som i detta avseende utförts av rektor Starck.
Han kände sina pojkar, och arbetsgivarna voro också säkra på att genom
hans förmedling få rätta mannen på rätta platsen. Med det ringa antal
elever, som då fanns vid skolan, var detta möjligt, men nog krävdes det
ett synnerligen stort intresse för saken från ordförandens sida.
Ett annat område, där rektor Starck gjort sig särskilt bemärkt, är som
föredragshållare å föreningssammanträdena. Han höll sitt första föredrag
inom föreningen den 24 november 1879 över ämnet: "Järnverket le Creusot
i Frankrike." Att rektor Starck haft en ganska omväxlande intressesfär
framgår av följande utdrag ur hans ämnesval vid föredrag under 20-års-
perioden 1881— 1901, varvid även resp. årtal angivas:
Grafisk statik 1881, Elektrisk belysning 81, Tekniska föreningar i
Frankrike 81, Jordbävningen på italienska ön Ischia 82, Panamakanalen
83, Englands järnvägar 83, Mississippiflodens reglering 84, Periodiska väx-
lingar i Skandinaviens klimat 85, Nilflodens reglering 85, Hur en stad
uppstår i Amerika 86, Våra förfäders föreställning om världssystemet 86,
Wenhamska gaslampor 88, Utställningen i Köpenhamn 88, Laterna magica
89, Kineserna 89, Grandalls skrivmaskin 94, Telautografen 94, Nicodemus
Tessin 95, Flygkonsten 96, Calciumkarbidfabriken vid Skromforsen 00
och Perpetuum mobile 1901.
Vid femårsmötet 1902 undanbad sig rektor Starck återval till ordförande,
men förklarade sig villig att kvarstå i styrelsen såsom kassaförvaltare, i
vilken funktion på den tiden även ingick göromålen som matrikelskrivare,
under förutsättning att föreningen beslutade en uppdelning av tjänsterna.
Femårsmötet beslöt en dylik uppdelning, och på så sätt avlastades en del
arbeten från rektor Starck, som dock fortfarande behöll det tyngsta arbetet
själv, nämligen matrikelskrivningen. Nästa lättnad i arbetsbördan skedde
vid femårsmötet 1907, då han avsade sig uppdraget att vara matrikelskri-
vare, men han var fortfarande villig att bestrida kassaförvaltarebefattnin-
gen, därest föreningen gick med på en ytterligare uppdelning av tjänsterna.
Även detta förslag bifölls, och från nämnda tidpunkt finna vi rektor
Starcks huvudsakligaste intresse inom föreningen vara ekonomien. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
