Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Tekniska läroverkets i Örebro historia av lektor Otto Gallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL TEKNISKA LÄRO-
VERKETS I ÖREBRO HISTORIA
REBRO TEKNISKA LÄROANSTALT HAR EJ
utvecklats språngvis genom ukaser från ovan utan
huvudsakligen genom initiativ av dess lärare, som
sökt genom serier av små förändringar anpassa un-
dervisningen efter industriens skiftande behov och
elevmaterialets kvalitet under olika tider. Då få
statsinstitutioner torde i samma grad utvecklats ge-
nom enskildas företagsamhet, avses med följande
att söka skildra skolans historia just från denna synpunkt. 1
År 1853 fick Örebro till kyrkoherde en initiativkraftig man, teol. och fil.
dr. G. W. Gumaelius. Han hade ej varit länge på sin nya plats, då han som
ordförande i Söndagsskoledirektionen 2 till magistraten inlämnade en skri-
velse, vari yrkades, "att stadens invånare måtte uppdraga åt sin represen-
tant vid riksdagen att i motionsväg för rikets ständer framställa angelägen-
heten och nyttan av en lägre teknisk elementarskolas anläggning uti Örebro".
Magistraten understödde kraftigt den gjorda framställningen, och staden
beslöt på allmän rådstuga uppdraga åt sin representant i riksdagen, magi-
stratssekreterare C. C. Hörnstein, att väcka den föreslagna motionen samt
erbjöd sig bekosta passande lokal för en sådan skola.
Motionen bifölls av riksdagen 1854.
För att verksamheten skulle kunna börja, måste emellertid riksdagen
bifalla en motion, som väcktes av dr. Gumselius om att de två första årens
anslag till skolan finge användas för organisationskostnader.
Den tekniska läroanstalten i Örebro har således privat initiativ att tacka
för sin tillkomst.
Det dröjde ej länge, innan lärarna fingo göra insatser för undervisnin-
gens höjande. Skolan var nämligen från början organiserad som två-årig.
Det visade sig emellertid, att endast en liten del av eleverna på
denna tid hunnit förvärva sådana kunskaper, att de kunde få avgångsbetyg.
För att påskynda inrättandet av en tredje årskurs åtogo sig lärarna att un-
1 Från andra synpunkter finnes den behandlad i Starck, Tekniska elementarskolan i
Örebro 1857— 1907, Underdånigt utlåtande till den lägre tekniska undervisningens
ordnande av 1907 års Kungl. kommitté, Abenius, Teknisk Tidskrift, 25 okt. 1924.
2 Denna söndagsskola hade ej religiös syftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
