Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gruvdrift gemensamt av ingenjör Gustaf Bring och disponent Hj. Eriksson - I. Gruvbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 GUSTAF BRING OCH HJALMAR ERIKSSON
lers malmer äro några tusen gånger mer ledande för elektriska ström-
mar än det rena gråberget, och att en elektrisk ström får en mot denna
olika ledningsförmåga svarande avvikning, då den passerar från malm till
gråberg eller tvärtom. Storartade resultat ha redan erhållits med denna
malmletningsmetod, såsom t. ex. upptäckten av de jordtäckta, förut helt
okända koppar- och kismalmerna i Skellefteåtrakten.
Själva brytningen av gruvorna gjordes från början i öppna dagbrott,
vilket ännu förekommer vid Lapplandsgruvorna, Stråssa m. fl. ställen, där
malmen har stor utsträckning i alla riktningar eller ligger ovan jord såsom
vid Kiruna.
Vid mindre fyndigheter med tunna, ofta mer eller mindre uppresta
eller donlägiga malmlager måste man, för att undvika att få ned för mycket
o fyndigt gråberg från det överliggande taket eller hängväggen, bryta så,
att denna bibehålies i orubbat läge eller också ordna det så, att gruvan får
rasa igen sedan malmen uttagits, utan att den fortsatta gruvdriften därav
stores. Uppfordringsschaktet förlägges vanligen utanför malmlagret i grå-
berget, helst i liggväggen och på så stort avstånd från malmen att schaktet
under alla förhållanden förblir orubbat av ras.
Den äldsta s. k. djupbrytningsmetoden var pallbrytning i öppna rum
med kvarlämnande av malmpelare för hängväggens uppbärande. Denna
brytningsmetod användes på sina ställen ännu, och är väl lämpad för ut-
tagning av oregelbundna och flackt liggande fyndigheter med ringa bredd
eller mäktighet och stark hängvägg, så att malmpelarne kunna sättas glest
och den i dem kvarlämnade malmen ej utgör så stor del av hela fyndigheten.
Brytningen börjar uppifrån och går nedåt, med utfraktsorter till schaktet
på lämpliga ställen, vilka bilda avsnitt eller s. k. etager. En annan äldre
brytningsmetod är takbrytning med igensättning. Denna brytning börjar
nere vid utfraktsorten till schaktet. En horisontal skiva av malmen utstros-
sas och uppfordras, varefter det uppkomna rummet fylles med gråberg till
lämplig höjd från taket, därefter utstrossas nästa skiva i taket av den
förra, malmen avfraktas och ny igenfyllning med gråberg göres o. s. v.
Fyllnadsberget nedföres från dagen eller lössk jutes från malmrummets
sidor. Vid lös sprängningen ökar bergets volym till nära den dubbla. En
modifikation av denna brytningsmetod för särskilt lösa malmer, där grå-
bergsfyllning måste göras ända upp under taket, är känd under namn av
tvärbrytning.
I början av 1900-talet infördes två nya brytningsmetoder till Sverige,
nämligen magasinering och rasbrytning. Dessa båda brytningsmetoder, som
ha stora kombinations- och anpassningsmöjligheter, användas nu var för
sig eller i förening, och ha nästan utträngt de äldre brytningsmetoderna,
särskilt igensättningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
