Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnhanteringen av överingenjör Harald Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNHANTERINGEN
6 7
Fig. i. Blästerugn
j ALNAR.
de s. k. Bergslagerna och anläggandet av järnbruk gjordes beroende av
särskilda privilegier med bestämt förbud att tillverka över ett visst kvan-
tum pr år, detta för att förhindra skogsskövling. Ett flertal avgifter till
kronan skulle erläggas, såsom tackjärnstionde, hammarskatt, skogsrekogni-
1 ion m. fl., men å andra sidan gav statsmakten järnhanteringen sitt kraftiga
stöd i en mångfald avseenden. Dessa förhållanden förde emellertid till att
en viss stagnation i utvecklingen inträdde omkring sekelskiftet 1800, men
genom de näringspolitiska reformer, som sedan efter hand infördes och
som kulminerade i 1859/1864 års förordningar angående full näringsfrihet,
kunde järnhanteringen åter taga ny fart.
Tillverkningen vid de svenska järnbruken under adertonhundratalets
första hälft inskränkte sig i regel till framställande av tackjärn och smitt
stångjärn, således halvfabrikat, vilka produkter det ännu var möjligt att
ekonomiskt tillverka även i små kvantiteter. Det svenska järnet hade på
grund av sin renhet vunnit stort anseende utomlands och fann därför alltid
köpare. Men så småningom uppkommo därute nya framställningsmetoder,
\arigenom bättre järnkvaliteter kunde framställas, vilka började uttränga
det svenska järnet på en del av dess gamla marknader. Man måste då
även här hemma upptaga sådana förbättingar och anpassa dem till våra
förhållanden samt söka ekonomisera driften och genom anläggandet av
valsverk och manufaktursmedjor börja tillverka färdigfabrikat.
Härtill erfordrades framför allt större verksanläggningar. En stor del
av de smärre järnbruken nedlades, och mera välbelägna sådana utvidgades
eller nya anlades. Denna koncentration av järntillverkningen begynte sam-
tidigt som järnvägar började anläggas, genom vilka möjlighet nu gavs för
järnverken att för en rimlig kostnad få sina råvaror från längre bort
belägna trakter samt att anpassa sina leveranser efter kundernas fordringar
och ej, som förut måste ske, efter årstiderna eller vägarnas större eller
mindre farbarhet. Genom de förbättrade metoderna för järnets framställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
