Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flottning m. m. av konsul Paul Burchardt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FL0TTN1NG M. M.
87
Kungsbrölen i Ljusnan i Ytterhogdals socken är igiy
OSCAR OLSSON FOTO
till femdubbla timmer, allt efter som överenskommelse träfiats i de olika
älvarnes nottningsreglementen.
I den mån, som mindre timmerdimensioner kommo till användning, sär-
skilt efter trämasseindustriens uppblomstring, började emellertid allt mera
göra sig gällande nödvändigheten av att ändra det gamla sättet för flott-
ningskostnadernas fördelning, alldenstund de olika flottningsintressenterna
ej längre kunde anses hava likartade timmermassor i älvarne. Man fann att
icke allenast timrets längd utan även dess diameter borde ingå som faktor
vid kostnadsfördelningen eller med andra ord "kubikmassan" av de olika
slagen flottgods. Det dröjde emellertid till början av 1900-talet, innan den
s. k. kubikflottningen blev mera allmän, men samtidigt ändrades även möj-
ligheterna att från avlägsnare distrikt med fördel kunna tillgodogöra sig
smådimensioner, som förut fått kvar stanna i skogarna som avfall från de
större trädens toppar. Denna förändring har i statsekonomiskt avseende
haft den största betydelse såväl med hänsyn till växande exportvärden som
ökade arbetstillfällen för befolkningen. Ändringen i flyttningskostnadernas
fördelning har även i skogsbiologiskt avseende spelat en betydande roll, ty
genom bättre möjligheter att minska det i skogarne kvarlämnade avfallet
efter avverkningarne, har tillväxten av kvarvarande skogsbeståndet ökats.
Effekten av pappersmasseindustriens introduktion längs efter Ånger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
