Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flottning m. m. av konsul Paul Burchardt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 PAULBURCHARDT
Vattenrättsingenjören Richard Smedberg, som höll ett föredrag vid
Svenska Vattenkraftföreningens årsmöte den 30 maj 1923, påpekade, att
den årliga virkesmängd, vilken med nutida transportmöjligheter är åtkomlig
i vårt land uppskattas till c :a 37 millioner kubikmeter och av denna flottades,
som förut nämnts år 1912 13 millioner kubikmeter eller c:a 36 %. Erinrar
man sig emellertid, att c :a 30 % av värdet av hela vår export för närvarande
är beroende av denna flottning, inses utan vidare detta sam färdsmedels
betydelse.
Samma föredragshållare upplyste även, att ovannämnda omkring 29.000
kilometer flottleder utgöra över 10 % av Sveriges totala flodlängd, vilken
uppskattas till 280.000 kilometer.
Erfarenheten har emellertid givit vid handen, att flottning kan ske i sjö-
lösa vattendrag om minst 100 kvadratkilometers nederbördsområde, av
vilka landet har 1.115 st. med en sammanlagd längd om c:a 35.000 km.
(13 %). Är däremot flodområdet sjörikt, eller om terrängen medger vatten-
besparing i övrigt, behöver i bästa fall flottleden ej utgå från större neder-
bördsområde än i runt tal 10 kvadratkilometer, och av dylika vattendrag
torde vi förfoga över c:a 95.000 km. (34 %).
Ur vattendrags synpunkt äro sålunda möjligheterna för flottleders till-
komst mycket stora. Detsamma gäller i huvudsak skogsytans tämligen
jämna fördelning över 55 % av rikets areal och i rätt stor grad även virkes-
tillgången, vilken vid god skogsvård anses kunna höjas från förutnämnda
belopp till i bästa fall 57 millioner kubikmeter per år eller en ökning av ej
mindre än 20 millioner kubikmeter och år.
Ehuru flottningen har gamla anor, så har vattendragens utnyttjande med
avseende å deras levande kraft nog minst lika gamla, ävenså givetvis fisket,
och dessa olika intressen hava, som förut nämnts, under tidernas lopp ofta
korsat varandra och åstadkommit svårlösta tvister. För att på ett sak-
kunnigt och praktiskt sätt kunna ordna dessa förhållanden hava bestämmel-
serna om flottled och flottning sammanförts i bl. a. tvenne lagar : vatten-
lagen och lagen om flottning i allmän flottled av den 19 juni 191 9, vilka
trädde i kraft den 1 januari 1920. Dessa båda lagar stå enligt flottnings-
sakkunniges sekreterares, hovrättsrådet Arnold Lindman, utredning i sådant
förhållande till varandra, att vattenlagen innehåller rättsreglerna för all-
män flottleds inrättande, utbyggande och förbättrande och lagen om flottning
— bestämmelserna för flottleds nyttjande.
En ny sort av domstolar har samtidigt med denna nya lagstiftning
inrättats, nämligen vattendomstolar, som äro tillkomna för bedömande av
vattenrättsliga spörsmål, varemot tvister om flottningsskada alltid i första
hand prövas av skiljemän. Endast om endera parten ej vill godtaga skilje-
männens utslag, komma sådana tvister inför domstolarnes (häradsrätters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
