Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tekniska utvecklingen av byggnadskonsten av arkitekt Axel Eriksson - Byggnadskonstruktionernas värmeisoleringsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 AXEL ERIKSSON
BYGG NÅDS KONSTRUKTION ERNÅS VÄRME-
ISOLERINGSFÖRMÅGA 1
llr tt område inom byggnadstekniken, som under den sista tiden varit
föremål för stort intresse, är värmeisoleringsförmågan hos byggnadsmate-
rial och -konstruktioner. Ifråga om den tekniska utvecklingens inverkan på
byggnadskonsten spelar värmeisoleringstekniken visserligen en mera un-
derordnad roll, än vad fallet är med en del förut berörda tekniska grenar.
Orsaken till att den i föreliggande uppsats lämnats så stort utrymme är
den, att författaren under de senaste åren varit sysselsatt med arbete på
detta speciella område, varför ämnet ligger nära till hands för litet mera
ingående behandling.
Sedan långt tillbaka i tiden har värmeisoleringsproblemet funnits inom
byggnadskonsten i vårt land — säkerligen sedan den tid som mänskliga bo-
ningar började uppföras. Det behövs inga vidlyftigare undersökningar av
gamla byggnader för att konstatera, att åtgärder vidtagits i olika avseenden
för att utestänga kylan.
Som byggnadssystemen förr icke växlade så mycket som nu, vanns det er-
farenhet, och man kan säga, att såväl träväggar som tegelväggar för olika
orter på bästa sätt standardiserats med avseende på isolering, utan att de
som byggde hade en aning om någonting som hette värmeenheter. En del
nutida "uppfinningar" för att åstadkomma isolering kan man även hitta i
gamla 1700-tals hus.
Men erfarenhetsregler äro ofta dyrköpta, och i vår rastlösa tid kunna de
svårligen finna sin tillämpning på värmeisolering. Värmeisoleringsproblemet
har därför blivit allt mer och mer aktuellt allt efter sedan nya material och
konstruktioner börjat översvämma byggnadsmarknaden, och särskilt sedan
det visat sig, att dessa i många fall icke på långt när hållit vad som lovats
i värmeisolering.
Genom införandet av centrala uppvärmningssystem har frågan även kom-
mit på dagordningen, och det är främst värmeledningsingeniörerna vi hava
att tacka för att värmegenomgången hos byggnadskonstruktionerna kommit
att bliva föremål för den tekniska behandling, som nu börjat bliva rätt allmän.
Bränsleförbrukningen för hushållsbehov uppgår i vårt land till 40 % av
hela bränsleförbrukningen. Per år svarar dessa 40 % reducerade till stenkol
mot nära 5 mill. ton. Större delen därav kan antagas åtgå för rumsupp-
värmning.
Värmeförbrukningen i en bostad är beroende på i huvudsak följande fak-
1 Illustrationer och tabeller äro hämtade ur Ingeniörsvetenskapsakademiens Hand-
lingar Nr 36 — Undersökningar av byggnadskonstruktioners värmeisoleringsför-
måga II, av Professor H. Kreiiger och Arkitekt A. Eriksson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
