Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämförelse mellan synkrona och asynkrona motorers viktigaste driftegenskaper av professor Arvid Lindström - III. Synkronmotorn som kompensator för asynkronmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNKRONA OCH ASYNKRON A MOTORER
223
motorns reaktiva effekt och hela anläggningens aktiva effekt, för den öns-
kade höjningen av effektfaktorn, från cos <p, till cos 92.
Har man sålunda exempelvis en anläggning om 100 kW med en effekt-
faktor = 0,65, som man vill höja till 0,85 medelst insättande av en tom-
1,00
0,90
0,80
0.70
0,60
0,50
At*
r<P
\*UD
’2
CoS<fi-0,85
— "0,8
-«- = 0,75
— -0,7
-•- »0.65
— -0,6
— *0 t 56
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Fig. ii
7.(tH
gående synkronmotor, bör denna kunna (övermagnetiserad) lämna en (re-
aktiv) effekt =
ioo • 2,8 • 0,2 = 59krW (kilorewatt).
Insätter man istället en synkronmotor på 50 krW, får man en höjning av
cos 9 från 0,65 till ett värde, som löses ur ekvationen
50 = 100 • 2,8 (cos 92 — 0,65)
eller
cos 92 =
5,6
+ 0,65 = 0,83
Oftast blir emellertid kompensationen billigare, om synkronmotorn där-
jämte får uträtta ett nyttigt arbete, dvs. om en asyrikronmotor utbytes mot
en synkronmotor eller om en motor erfordras för ett nytt behov, som lämp-
ligen kan tillgodoses med en synkronmotor. Om effektbehovet i detta fall är
P’ a> så att hela effekten ökas frånp a till P a + P» a , stiger effektfaktorn en-
dast på grund därav, och utan att synkronmotorn behöver lämna någon
reaktiv effekt (ström) enligt diagrammet i fig. 10, där strömmarna äro er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
