Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjökonung, för åtf hämnäs’ iin “ alagne fader, här begick på sin
gemål, kofrjing:j&gnp’\ T fåe t jioxi Vitl hans egen gyllene halsked
under sömnfeh* <Ijfphångdé*h(«wiii *i*‘ett träd. Men samma
kronologiska svårighet uppstår äfven liär, som i föregående fall.
Detta nidingsverk föröfvades, enligt somliga häfdatecknare,
omkring 192 år efter Christi födelse, enligt andra åter ej förr än
250 eller till och med 456 år efter vår tideräkning. Nu
förekommer ej det ställe, der Stockholm sedan anlades, nämndt hos
krönikeskrifvarne på en tid af minst 5 hundrade år, förrän
Olof Haraldsson, en norsk konung, som 1007, för att hämnas
sin faders död, härjat och brännt på stränderne af Mälaren,
vid sin återkomst hit fann före sig den svenske Olof
Skötkonung, som med kedjor och bommar spärrat utloppet till
saltsjön. Vido denna tid sammanhängde Agnefit genom ett smalt
näs med Asöna eller nuvarande Södermalm. Här lät nu Olof
Haraldsson oförmärkt gräfva en kanal och undkom på detta sätt
lyckligt. Den kanal, som till minne af denna bragd länge
kallades Konungssund, benämnes nu Söderström.
Eftér en tiderymd af 180 år eller nära 2 sekler uppdykar
utur historiens natt namnet Stockholmen, då Ester, Liffländare
och Kareler loretogo sina härjningståg i Mälaren och sträckte
dem ända till gamla Sigtuna, hvilket de uppbrände. 1218
återkommo de, men blefvo då af en modig qvinna, Joan Jarls
till Hundhammar gemål, slagne vid det efter denna tid så
kallade Estmötet. För att sätta ”lås för den sjö”, såsom
rimkrönikan uttrycker sig, anlade nu Birger Jarl det egentliga
Stockholm eller, såsom det ännu heter, ”staden inom broarne”,
som af denne riksföreståndare år 1255 skall hafva erhållit sina
första privilegier. Samme store man lade äfven grunden till
slottet samt bykyrkan, den sednare på samma plats der
Storkyrkan nu är belägen. Konung Waldemar, hans son, flyttade
1275 sin hofhållning till Stockholm, som sedan dess varit
konungarnes af Sverige residensstad. Magnus Ladulås, en
broder till den förrnämnde, sammankallade här 1282 för första
gången Rikets Ständer, då det så kallade Helgeandsholmsbeslutet
blef fattadt, som gaf konungen rättighet öfver alla bergverk,
sjöar, strömmar och skogar i riket, och skulle de, som förut
innehade nyttjanderätten härtill, erlägga räntor till kronan.
Denne regent började först bebyggandet af Norrmalm genom
anläggningen af S:t Clara kloster och S:t Jörans hospital, samt
likaså Riddarholmens genom grundläggandet af
Franciskaner-eller Gråmunkeklostret derstädes. 1290, eller samma år Magnus
Ladulås dog, äfvensom påföljande året, häijade en svår pest
i Stockholm, och 7 år derefter nedbrann staden till största
delen, men reste sig så hastigt åter ur askan, att konung
Birger året derpå, eller 1298, med stor prakt på slottet iirade
sin förmälning med prinsessan Märtha af Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
