Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
farfader, ty oaktadt alla hans och erkebiskopens bemödanden,
hvilken med sin här från södra sidan oroade staden, syntes
efter nära 4 månaders belägring ingen utsigt för honom att få
den i sitt våld. När vapnen ej hjelpte, tog Christian emedlertid
sia tillflykt till list, och detta lyckades bättre. Underhandlingar
öppnades genom flere ansedde svenskar, hvilka han skickade
såsom sändebud till borgerskapet, och detta började vackla.
Inom kort egde samma förhållande rum med besättningen på
slottet, och snart såg sig den modiga Christina tvungen att
dagtinga, ehuru på de fördelaktigaste vilkor. Den 7 September
öfverlemnades först stadens nycklar åt Christian, och sedan han
åhört en messa i Storkyrkan, öfverantvardades äfven slottet i
hans händer. Den 4 derpå följde November försiggick hans
högtidliga kröning, och nu, då han hunnit målet, svenska
kronan, tyckte han sig, efter tvenne månaders hycklad mildhet,
kunna afkasta masken och hämnas den smälek så väl han sjelf
som hans fader och farfader af svenskarne lidit. Endast 4 dagar
efter kröningen, medan ännu högtidligheterne dervid varade,
utfördes det i svenska tideböckerne så nesligt ryktbara
Stockholms blodbad, ett verkligt föredöme till det Parisiska
blod-bröllopet. De förnämste af adel, prester och borgerskap, till
ett antal af 94, utfördes, sedan de blifvit lifdömde af en
domstol, hvaruti erkebiskop Trolle var ordförande, till
Stortorget, der allas hufvuden föllo för rättaresvärdet. Vid detta
tillfälle afdagatogos äfven riksråderne Erik Johanson Wase och
Joachim Brahe. Utur dessas blod uppstod emedlertid en
häm-nare ej allenast för dem utan hela fäderneslandet, uti en son
till den förre och en svåger till den senare. Vi behöfva
knappast uttala namnet Gustaf Erikson Wasa. Sedan denne i
Dalarne samlat en här och intagit flere af slotten i landsorterne,
anlände han om vintern 1524 för Stockholm, men denna gång
måste han, i anseende till de förluster han vid flere utfall led
och de hjelpsändningar danskarne oupphörligt erhöllo, draga
sig tillbaka, men återkom i slutet af påföljande året och
blockerade då hufvudstaden genom 3 serskilda läger, ett vid
Sätra i Botkyrka socken, ett vid Drottningholm och ett vid
Rotebro. Men Gustaf hade dock ingen flotta och således var
dermed icke mycket vunnet. Visserligen förmådde han Liibeck
att sända’ honom en flotta af 50 stora skepp, men amiralen
derpå hade tillika befallning att iakttaga beväpnad neutralitet.
Allt hvad Gustaf Erikson härpå vann, var att danske amiralen
Norrby, som sednare med en flotta anlände till skärgården
för att undsätta staden, icke lyckades deruti.
Emedlertid ansåg sig Gustaf nu kunna något åtdraga
snaran kring hufvudstaden. Lägret vid Drottningholm
framflyttades först till Bromma och sedan till Kungsholmen. För
att bibehålla sambandet emellan härfördelningame, lät han slå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
