- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 1. Svea rike /
19

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och afsatte borgmästare oeh råd samt tillsatte i stället honom
tillgifne personer. På den riksdag, som 1599 sammankallades
i Stockholm, uppsade ständerne Sigismund tro och lydnad,
med tillägg, att man ännu vore färdig antaga hans son
Ula-dislaus till konung, om han ville låta uppfostra honom i den
evangeliska läran. Samma år begaf sig Carl för andra gången
Arån Stockholm till Finland, och underlade sig nu med våld
hela landet. 1602 och 1603 häijade pesten å nyo i
hufvudstaden, och tvenne år derefter såg Stockholm, liksom så
nyligen Finland, spår af Carls blodiga framfart, då Hans Hansson
till Monikala, såsom anstiftare till en sammansväijning, den 29
Maj halshöggs och steglades samt gamle riksrådet Hogenskild
Bjelke den 3 Juni afrättades på Stockholms Stortorg. Ehuru
ständerne redan år 1600 erbjudit Carl kronan, hade han ej
antagit titel af konung förr än 1604, och först den 18 Februari
trenne år sednare af gick kröningståget från Stockholm till
Up-sala,oder den högtidliga akten skulle försiggå.

Aret efter Carl IX:s död, eller 1612, påbjöd den unge
Gustaf Adolf, med anledning af de trenne krig, med Danmark,
Polen och Ryssland, han ärft, att allmänna bönedagar skulle
firas i Stockholm den 19 Januari, 26 Juni och 3 Juli. Härtill
lades vid hans egen död den Qerde. Svea hofrätt, som i
början motsvarade nuvarande högsta domstolen och derföre äfven
fick namnet hofrätt, inrättades 1614 och bestod då af riksdrotset,
såsom ordförande, 4 riksråd samt 5 frälse och 4 ofrälse
rätts-lärde bisittare. Den 1 September 1625 afbrann nästan hela
Kungsgatan. Dess riktning förändrades vid återuppbyggandet,
då den tillika erhöll namn af Stora Nygatan.

Oaktadt en tidigare olycklig ungdomskärlek, beslöt Gustaf
Adolf, af statsskäl, att förmäla sig, och hans val föll på
prinsessan Maria Eleonora af Brandenburg. Den 25 November
1620 försiggick det högtidliga bilägret i Stockholm ech den 28
kröningen. Men ej länge skulle Sverige få glädjas af det lugn
det ändteligen genom det sexåriga stilleståndet i Stumsdorf
syntes hafva ernått. 1630 blefvo ständerne sammankallade i
Stockholm och nu beslöts deltagandet i trettioåriga kriget.
Den fyraåriga Christina hyllades och konungen tog ett rörande
afsked af riksstånden. De sorgliga aningar han dervid antydde,
besannades olyckligtvis alltför väl. Endast hans lik återkom
och bografningen skedde i Riddarholmskyrkan med stor prakt
den 22 Juni 1634. På riksdagen i Stockholm vid böljan af
1633 erkändes Christina såsom Sveriges drottning och
arf-furstinna, ehuru för hennes späda ålder skull en
förmyndarregering tillsattes. 1640 inrättades ett gymnasium i
hufvudstaden och samma år uppgick nästan hela Regeringsgatan samt
den öster derom belägna delen af Norrmalm i lågor. Den 8
December 1644 fyllde Christina 18 år och redan dagen förut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/1/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free