Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifvit kyrkan sitt namn. Af historien känna vi, att vid den
tidpunkt, då man kan antaga att kyrkan först blifvit fullbordad,
icke mindre än tvenne påfvar med detta namn regerat, Nicolaus
III från 1277 till 1280, och Nicolaus IV, död 1292. Antager
man då Grundels uppgift, att kyrkan ej blifvit invigd förrän år
1306, så vinner den förmodan mycken trovärdighet, att kyrkan
blifvit uppkallad till minne utaf någon af desse. Ånda till
Gustaf I:s tid bar den namnet bykyrkan, och att den, sedan dess,
blifvit kallad Storkyrkan, är lätt begripligt, då man besinnar, att
före Johan lll:s regering det icke, utom denna, fanns annat än
klosterkyrkor i hufvudstaden. Gustaf I lät 1548 eller, efter
andra historieskrifvare, 1555 aftaga 15 alnar af choret för att
utvidga slottsgrafven och vägen till slottet, så att grunden till
detta chor nu befinner sig under gatan, men kyrkan tillökades
deremot till samma bredd, som den nu innehar. 1567 och 1595
slog åskan ned i kyrkan och sednare gången på 3 ställen, men
förorsakade lyckligtvis ej någon synnerlig skada. Storkyrkan
undergick 1736 en fullständig reparation eller rättare ombyggnad,
hvarmed ej slutades förr än 1743. Förstnämnde år nedtogs det
gamla, spetsiga tornet, hvarmed den hittills varit prydd, dess i
trenne afsatser brutna tak förändrades till det platta, som nu
förefinnes, och de småtorn, som omgåfvo kyrkan och hvarmed
hvaije. sträfpelare slutades, borttogos. Det var vid denna
tidpunkt fasaden utåt slottsbacken efter stadsarkitekten Carlbergs
ritning utfördes, och hvilken icke har något annat emot sig, än
att den är uti italiensk stil, då kyrkan för öfrigt är byggd i
göthisk, och den således alldeles icke passar dit. Det
nuvarande tornet, som fullbordades 1742, skall hafva en höjd af 154
alnar, till globen räknadt. Ytterligare reparationer undergick
kyrkan 1783 och 1825. Om den inre prakten deraf under
ka-tholska tiden kan man göra sig en föreställning, då man får
veta att den innehållit icke mindre än 27 serskilda kapeller och
altaren, hvilka af enskilda eller korporationer "till deras
själa-rykt” derstädes blifvit inrättade, och hvartill anslagits en mängd
donationer i hus, jord och penningar. Bland märkliga
händelser, som timat inom dessa helgade murar, må, utom de här
ofvan anförde, nämnas att gudstjensten här hölls första gången i
Stockholm på svenska år 1525, att den förste lutherske
erke-biskop, Laurentius Petri, valdes härstädes midsommardagen 1531,
att klämtningen klockan 10 f. m. och 4 e. m., för att uppmana
alla kristne till en kort bön, tog sin början den 4 Mars 1672,
att sedan Carl XH:s död alla kongliga kröningar här försiggått,
af hvilka många förut egt rum i Upsala, samt i sednare tider
en förmälning, H. K. H. Kronprinsens, den 19 Juni 1850. En
mängd saker tilldraga sig ännu i dag uti det inre af denna kyrka
ovilkorligt åskådarens uppmärksamhet, hvaribland i första
rummet må anföras den praktfulla altartaflan i form af ett skåp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
