Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eget förordnande, begrafven år 1290. Hans sonson, hertig
Magnus, som halshöggs på Helgeandsholmen 1320, fick äfven
här sitt hvilorum, liksom 14 år förut den gamle riksföreståndaren
Thorkel Knutson, hvilken äfven delat samma sorgliga Öde. Men
i slutet af samma århundrade eller 1382 föröfvades i denna
kyrka ett nidingsdåd, som bevisar huru högt laglösheten vid
denna tidpunkt i Sverige stigit. Det mäktiga riksdrotset Bo
Jonsson Grip förföljde nemligen ända hit, såsom det tros af
svartsjuka, sin egen slägtinge, riksrådet Carl Nilsson Ferla,
och mördade honom vid sjelfva högaltaret, utan att han derföre
någonsin blef ställd till rätta. Det enda minne häraf består af
en liksten, delad i 12 delar, eller lika många sår den olycklige
erhållit. Konung Carl VIII Knutson, som dog 1470, blef äfven
härstädes begrafven. Under katholska tiden hade denna kyrka,
utom högaltaret, 9 andra kapeller och altaren att uppvisa, hvaraf
S:ta Mariae altare, der Gustavianska grafchoret, och S:t
Fran-cisci altare, der det Carolinska är beläget. Genom Westerås
Recess 1527 blef klostret emedlertid upphäfvet, men att
guds-tjenst icke desto mindre fortfarit att här hållas, kan skönjas
derutaf, att Laurentius Petri den 29 September 1531 här
högtidligen invigdes till Svea rikes erkebiskop, hvarvid Gustaf I
med egen hand öfverlemnade honom herdestafven, såsom en
erinran, "att han hade att föda och vårda Christi hjord.”
Genom riksdagsbeslutet i Örebro ofvannämnde år stadgades:
"att Gråbrödraklostret i Stockholm, deri Clarae systrar en lång
tid varit, skulle blifva ett helgeandshus, der fattiga och sjuka
kunde intagas och underhållas." Nunnome uppdrogos att
be-tjena de sjuke. Alla andra fattiga och sjuka, från så väl gamla
helgeandshuset som de andra sjukhusen, flyttades hit, och blef
det gamla klostret således ett allmänt sjuk- och fattighus för
hela hufvudstaden i 20 års tid eller till 1551, då det förordnades
att detta helgeandshus skulle flyttas till Danviken. Som den
gamla klosterkyrkan var i ett ganska förfallet tillstånd, beslöts
tid efter annan dess iståndsättande, men detta kom ej Ull någon
verkställighet förrän 1568, en reparation som Johan III, efter
Erik XIV:s fall, med största kraft lät fortsätta. Den hann
emedlertid ej fullbordas förrän 1576, men man kan snarare
kalla det en ombyggnad, än reparation, ty kyrkan blef då bland
annat tillökt med hela högchoret, så att man, utom de 3
förr-omnämnda kyrkorne, äfven kan sägas hafva Johan III att tacka
för denna verkliga prydnad för hufvudstaden. Denne konung
fullbordade 1581 sitt verk, då han lät på tornet uppsätta
spetsen, som 1589 ytterligare förbättrades. 1588 täcktes äfven
kyrktaket med bly, som togs från de gamla klosterhusen. En
jesuit, Laurentius Norvegus, hvars rätta namn var Laurentius
Erici Forserus, men af folket gemenligen kallades Klosterlasse,
och som af samme konung insattes såsom doktor eller lärare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
