Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
radt dagen före kyrkans invigning, delades Norrmalm i tvenne
församlingar, så att den delen deraf, som var belägen öster om
Brunkeberg ifrån Norrmalms (numera Gustaf Adolfs) torg, lades
under denna kyrka, och allt på vestra sidan under S:t Clara.
Det gamla, spetsiga tornet afbrann natten emellan den 14 och
15 Maj 1723 genom åskeld, äfvensom största delen af taket,
men kyrkans inre blef dock oskadadt. 1739 var den dock åter
iståndsatt och ett lägre torn uppfördt i det förras ställe. Det
närvarande orgelverket invigdes 1746 och anses för ett af de
bättre i Stockholm. Vid den stora reparation kyrkan undergick
1814 uppsattes en ny predikstol, men denna måste redan 1826
lemna rum för en annan, hvartill skulpturarbetet är af bild*
huggaren Pettersson och draperiet af professor Göthe. Samma
förhållande var äfven med altartaflan. Den af drottning
Christina förärade borttogs vid ofvannämnde reparation, då en af
professor Hasselgren målad och föreställande Frälsarens
uppståndelse, intog den förras rum. Denna utbyttes emedlertid 1828
mot den nuvarande af prof. Westin, föreställande Christi förklaring.
En varmapparat skall oförtöfvadt anbringas. Grefliga Hornska
familjen jiar här ett eget grafchor, hvaruti den namnkunnige
riks-marsken, grefve Gustaf Horn är begrafven. På denna församlings
kyrkogård hvilar likaledes den store skalden Joh. Henr. Kellgren.
10. S:l Johannis Kyrka. Enligt hvad ett edikt från 1454
innehåller, skall redan i Carl Knutsons tid en del af S:t Jörans
kapellgård blifvit gifven åt S:t Jakobs församling till
begrafnings-plats, emedan S:t Jakobs kyrkogård till största del var anslagen
till den närbelägna kongliga trädgårdens utvidgande. Då S:t
Jakobs kyrka, såsom vi ofvanföre sett, 1588 åter uppstod i
förnyad skepnad, bibehölls Brunkebergs kyrkogård, den
nuvarande S:t Johannis, i egenskap af församlingens
begrafnings-plats. öfverståthållaren C. Fleming befallde 4636 att ett litet
trädkapell der skulle uppsättas ”till mera beqvämlighet vid
likfärder.” Byggnaden böljades och fullbordades samma år under
tillsyn af dåvarande slottsbokhållaren Johan Ericsson Furubom,
hvilken, ehuru kostnaden för byggnadsmaterialierne togos af
slottsbyggnadsmedlen, likväl aflönade arbetarne af sina egna.
Oaktadt denna berömvärda frikostighet kallades det på spe af
allmänheten Jan Ericssons kyrka, men han sjelf kallade den
S:t Johannes, hvilket namn den äfven sedan dess bibehållit.
Den begagnades först en längre tid såsom likhus och ingen
egentlig gudstjenst hölls der förr än 1671. Först 1674
uppsattes en predikstol och året derpå ett altare. Samma år
förenade sig kapellboarne med moderförsamlingen angående
tide-gärden samt ordentlig gudstjensts hållande derstädes, och
förklarade sig aldrig vilja skiljas från S:t Jakobs församling. Ar
1692 nedtogs det lilla, åldriga tornet och en klockstapel
uppbyggdes i stället. Altartaflan, målad 1682 och föreställande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
