Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Visserligen uppgjorde öfverintendenten Nicodemus Tessin
med största skicklighet och omsorg nya planer till slottsbyggnad,
hvilka äfven gillades af konungens förmyndare, men de snart
utbrytande krigen, hvilka medtogo alla tillgångar, förhindrade
under hela Carl XILs regering deras utförande. Några
grundmurar lära likväl blifvit lagde af ryska och sachsiske krigsfångar.
Först 1728 företogs åter, med understöd af allmän bevillning,
den nya slottsbyggnaden. Då öfverintendenten grefve Carl
Gustaf Tessin, en son till Nicodemus, 1741 blef riksråd,
öfver-lemnade han slottsbyggnaden till baron C. Hårleman, som också
1753 fullbordade den, så att hofvet samma år kunde inflytta.
1734 lades af den ofvannämnde grefve Tessin och 4 deputerade
af rikets ständer grundstenen till de å yttre borggården uppförda
halfrunda flyglar, hvartill han troligen lånat tanken af
kolonna-derne vid S:t Peterskyrkan i Rom. Logården, så benämnd
emedan fordomdags lejon, leoparder och andra vilda djur der
blifvit förvarade, förändrades först 1793 till en rätt vacker
parterr.
Det nuvarande slottskapellet är beläget på södra sidan
midtför rikssalen och upptager tvenne våningars höjd.
Predikstolen, öfverallt förgyld, hvilar på en grupp djur, emblemer af
de 4 evangelisterne och gjutne i bly af direktör Meyer. Altaret,
föreställande Christus i Gethsemane, är börjadt af Bouchardon,
fortsatt af 1’Archevesque och fulländadt af Sergel. Taket är
prydt med målningar af Tarraval och Pasch. Ett serskildt rum
på ena sidan af altaret med ett stort fönster inåt kapellet är
inrättadt för den kongliga familjen, då den vill bevista
guds-tjensten. I detta kapell förrättas äfven Seraphimerordens
dubb-ningar, hvarvid, utom den för alla riddare af svenska ordnar
vanliga eden, att vårda och försvara evangeliska läran, riddarne
af denna rikets högsta orden äfven åläggas förbindelsen att sörja
för enkor, fader- och moderlösa samt fattiga och sjuka.
Midt emot slottskapellet och af samma storlek med detsamma
är rikssalen belägen, äfven prydd med bildhuggerier af
1’Arche-vesque och Sergel. På en upphöjning af några trappsteg
placeras vid högtidliga tillfällen den silfverstol, rikskanslern Magnus
De la Gardie förärade drottning Christina, för att allt framgent
tjena till thron för svenska konungar. Kolossala stoder i hvit
marmor af Gustaf II Adolf och Carl XIV Johan pryda nischerne
på båda sidor derom. I nordöstra flygeln är Kongl. Bibliotheket
inrymdt, som nu består af närmare 80,000 band, utom 4,000
handskrifter. Gustaf Adolf skänkte det dåvarande Kongl.
Bibliotheket till Upsala Akademi vid dess pånyttfödelse,*men under
Carl X uppstod åter ett nytt. Vid den ofvannämnde stora
slottsbranden blefvo 20,000 band lågornas rof, moen af de 6,000
räddade bildades snart kärnan till ett nytt. Ar 1796, under
hertig Carls af Södermanland förmyndareregering, inrättades åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
