Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2* NtRRTEMTC (Telga B orealis), én sjöstad 7£ mil N. O.
från Stockholm. Denna stad har erhållit sitt namn af en gård
vid namn Telje, som måste varit rätt betydlig, emedan man ända
upp* till år 1300 kan spåra dess öden. Sistnämnde år
pantsattes den af Folke Jansson till Upsala domkyrka, och hemföll
dertill, då han ej kunde inlösa den. Men den måste dock ej
till hela sin vidd hafva tillhört honom, emedan det 10 år
derefter förmäles, att Johannes Angelus och hans broder Israel
skänkt till domkyrkan de delar j som de egde uti denna gård.
Att den nu en längre tid tillhört domkyrkan, synes deraf, att
erkebiskopen Birgerus Gregorii 1367 der skall hafva hållit ett
möte, äfvensom deraf, ätt erkebiskop Jöns år 1413 gifvit dien i
förläning åt Anders Ingwarsson och hans efterkommande,, ett
nytt prof på den makt katholska erkébiäkopärne egde och .aom
i många fall kunde mäta sig med suveräna furstars. Från 1589
kan man anse den såsom en köping, emedan Johan III detta år
tillät att den finge besökas af skärkarlar och fiskare, men ej af
handlande. Såsom stad har Norrtelge att tacka Gustaf II Adolf
för sin uppkomst, hvilken konung tyckes med. synnerlig huldhet
hafva omfattat denna sin skapelse. Deii bekom nemligen under
hans regering privilegier ej mindre än 4 serskilda gånger, 1622,
1625, 1627 och 1629, hvaraf sista gången frihet från all skatt
för den plats, hvarpå kyrkan och verkstäderne äro betägne.
Rätta anledningen till denna kungliga omvårdnad, torde
emedlertid få sökas deruti, att nämnde konung här ansåg lämpligaste
platsen vara för anläggande af ett gevärsfaktori, hvilket ock
sträckt sin verksamhet ända till härvarande tid. För att så
mycket mer befrämja stadens uppblomstring, fick den genom
Sina första privilegier stapelfrihet eller rättighet till fri handel
och sjöfart på alla in- och utrikes orter, men hvaraf d#h icke
lärer betjenat sig längre än till 1637. Drottning Christina
förökade stadens privilegier så väl 1640 som 1642, men skänkte
den 1648 till riksrådet och fältmarskalken grefve L. Torstenson,
med samma friheter och förmåner, som grefskapet Ortala, endast
med förpligtelse för honom eller hans arfvingar att från faktoriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
