Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra kloster, 1527 upphäfdes, funnos ibland andra dyrbarheter
derstädes en massiv silfverbild af den heliga Anna, åt hvilken
klostret lärer varit helgadt, och hvilken bildstod vägde 27 mark
6 lod lödig. Om klostrets belägenhet känner man nu ej mera,
än att det legat på östra sidan om ån, efter hvad man förmodar
på den plats, der fattighuset för östra stads- och
landsförsamlingen 1755 uppfördes, men med säkerhet kan ej ens detta
bestämmas, ett förhållande, som emedlertid ej kan väcka någons
förundran, om man besinnar de många belägringar och
eldsvådor, som öfvergått staden. Ett S:t Barbros gille har äfven
under katholska tiden här varit inrättadt, men 1546 finner man
att Gustaf I skänkt gillestugan med dess tomt åt Birgitta, enka
efter Lasse Andersson. Stadens betydenhet i äldre tider synes
likaledes deraf, att den redan 1285 varit en af de 9 städer i
Sverige, der mynt slogs. Ett myntverk anlades äfven 1627,
men flyttades snart till Avesta.
En mängd riksdagar, enligt några historieskrifvare
uppgående ända till 15, hafva här blifvit hållna under de 3
århundraden som förlupit emellan 1288 och 1598. Den af år 1396,
eller den så kallade Nyköpings Recess, är deribland märkligast,
hvarvid en betydlig reduktion beslöts af de kronogods, som
under tysk länsrätt eller genom köp, förpantningar, byten och
olaglig rusttjenst blifvit frälse, men hvilka nu åter blefvo till
kronan indragne. Detta skedde på det alla under konung
Al-brechts tid gjorda förläningar skulle försvinna och drottning
Margaretha hafva fria händer att dermed i stället belöna sina
älskade danskar. Endast 6 år före denna riksdag hade staden,
under den olyckliga period som slutade Albrechts regering, af
Hättebröderne blifvit lagd i aska. Eldsvådor öfvergingo den nu
äfven 1568, 1611 och 1632. Drottning Christina stadfästade
väl 1646 en ny reglering för staden, hvarigenom den skulle
blifva långt regulierare än förr, men knappast hade den börjat
utföras, förrän, den 1 Juli 1665, genom en tjenstflickas
vårdslöshet, en eldsvåda uppkom, hvarigenom hela staden med slott
och kyrkor inom några timmar förvandlades till en askhög. Att
den emedlertid under de 33 åren, som förflutit från dess förra
brand, betydligt hunnit repa sig, synes af den uppgift, att den
före denna sistnämnda förstöring haft tvenne rådhus, flere 3
våningar höga sten- och trähus, bollhus och trenne torg, samt på
det förnämsta af desamma en öfverbyggd brunn med torn, på
hvilket funnits solvisare. Men ännu en total förstörelse var
denna stad bestämd att undergå den 25 Juli 1719, då den
plundrades och brändes af ryssarne, hvarvid endast vestra
klocktornet, östra kyrkan och några få gårdar undgingo
förödelsen. Staden ouppreste sig dock snart ur gruset långt
regulierare än förr. Ar 1825 afbrann ytterligare en del af staden.
Den har 4 gator på längden och 10 på bredden, af hvilka de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
