Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intog hertig Carl detsamma med härsmakt från sin broder,
konung Erik, emot hvilken han upprest sig; efter
regementsförändringen bekom han det i förläning af Johan III, och hade här
sitt residens till dess han sjelf besteg thronen. Han bidrog
mycket till slottets iståndsättande, isynnerhet år 1581, och 1584
föddes här prinsessan Catharina, hvilken, förmäld med
pfalz-grefven Johan Casimir, på ett besök 1622 hos sin moder,
här-städes nedkom med en prins, 4en sedan så ryktbare Carl X
Gustaf, och samma Catharina skulle äfvenledes blifva moder till
prinsessan Christina Magdalena, från hvilken åter Adolf Fredrik
härstammade. 1592 firade hertig Carl likaledes här sin
förmäl-ning med prinsessan Christina af Holstein. Men äfven såsom
konung vistades han ofta och gerna på detta slott, och här
skulle han likaledes sluta sitt lif den 30 Oktober 1611. Nu
erhöll detta fordom i Sveriges krigshistoria så ryktbara slott en
fredligare bestämmelse, då det blef enkesäte för tvenne
drottningar, Carl IX:s och Gustaf Adolfs efterlemnade gemåler,
Christina och Maria Eleonora. Under denna sednare herrskarinna
skulle detta slott ega den sorgliga hedern, attoett helt år inom
sina murar hysa hennes store gemåls lik. Aret efter Gustaf
Adolfs död, d. 5 Aug. 1633, ankom svenska flottan, som förde*
hans lik, till Nyköping. Så snart den kungliga kistan nalkades
fosteijorden, öfverdrogs himlen af moln, och under strömmar af
regn nedsattes den på slottet, der den blef stående till följande
året, då Gustavianska grafkoret på Riddarholmen under tiden
hann fullbordas. 10 år efter denna sednare drottnings död
af-brann, såsom vi ofvanföre nämnt, staden och slottet genom
vådeld. Långt ifrån att åter iståndsättas, förföll det sednare nu till
den grad, att Carl XII år 1699 befallde dåvarande landshöfdingen
i Södermanland, Hans Clerk, att låta nedbryta murarne och föra
stenen lill Stockholm för den derstädes pågående slottsbyggnaden.
Detta var dock i allmänhet fallet med äldsta delen af slottet,
den nyare blef småningom iståndsatt, så att till och med
landshöfdingen kunde bebo det, men plundrades och uppbrändes i
grund, då ryssarne 1719 häijade staden. Af gamla slottet
återstår nu föga mer än ett torn och en vallport. Tornet är
inredt till spanmålsmagasin, och vid venstra vinkeln af porten
är år 1818 uppförd en tillbyggnad med rum för brottslingar,
för hvilka de fordna ränterihvalfven i närheten af nämnde torn
äfven äro inredde. Inom slottets område finnes ock i godt skick
ett tvåvånings stenhus med tjocka murar, som först varit
lands-höfdingeresidens, sedan begagnats till embetsrum för länsstaten,
derefter 1808 upplåtet till korrektionshus för vanartiga barn i
staden och länet, samt sist blifvit förvandladt till länsfängelse.
4. Landshnfdingeresidenset. Denna byggnad, som
upptager hela norra sidan af torget, är af sten och uppfördes af
landshöfding F. Ulfsparre i början af detta sekel. Corps de logis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
