Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till hvars hertigdöme Eskijetuna hörde, plägade understundom
uppehålla sig på detta slott, der också hans första gemål, Maria
af Pfaltz, år 1589 afled. 1596 höll han till och med här ett
möte med borgerskapet Arån Arboga och Köping samt allmogen
från kringliggande nejd. Efter Gustaf II Adolfs död finner man
Eskilstuna län hafva tillhört drottning Maria Eleonoras lifgeding,
liksom sednare fallet var med Hedvig Eleonora. Emedlertid
räknades stället ännu ständigt under Thorshälla stads domväijo.
Slottet afbrann på 1680-talet och förstördes dervid så
fullkomligt, att man ej ens försökte åter uppbygga det, utan tegel till
och med derifrån 1699 hemtades vid uppförandet af Stockholms
slott. Märkligt är emedlertid, att denna ort med jemna steg
följt den europeiska civilisationens utveckling. Först hafva vi
sett den för sin uppkomst hafva att tacka hierarkien, som då
beherrskade hela Europa, derefter den verldsliga makten eller
monarkiska principen, som derpå blef den förherrskande, men
nu inträder handelns och konstflitens period, den tidpunkt, då
orten genom industriens väldiga häfstång skulle lyftas till sitt
närvarande välstånd. Visserligen erhöll en liffländare, Friedrich
Rademacher från Riga, redan år 1654 af konung Carl X Gustaf
tillstånd att här anlägga manufakturverk för förädling af jern,
stål, koppar och messing, men ej förrän 5 år derefter erhöll
den tillväxande köpingen stadsprivilegier, då den tillika bekom
egen domstol och justitiarie. Staden kan således numera delas
i gammalstaden, eller den öster om strömmen omkring slottet
och klostret anlagda, och nystaden, de vester om Hyndevadsån
belägna manufakturinrättningame. Men dessutom finnas ännu
tvenne mindre stadsdelar, den så kallade Carl Gustafs stad,
med utstakad plan för slott, kyrka, tvenne torg, reguliera gator
och plats för 120 hus, men hvars utförande genom konungens
plötsliga död förhindrades, samt fristaden, den enda inrättning
af detta slag i Sverige, hvarigenom Adolf Fredrik 1771 tillät
alla arbetare i jern, stål och metaller att här nedsätta sig,
hvarföre de fritt skulle få idka deras handtering, befriades från
alla kronoutskylder, fingo rättighet att nyttja de åt fristaden af
kronan inlöste vattenverk, samt dertill bekommo tull- och
accis-frihet. Härigenom har denna stad på mindre än ett sekel
uppsvingat sig till Sveriges Sheffield, och förser nu hela landet,
såsom bekant är, med isynnerhet alla slags så väl gröfre som
finare jern- och stålarbeten. Härtill har äfven mycket bidragit,
att stället lyckligtvis, sedan urminnes tider, utom ofvannämnde
slottsbrand, blifvit förskonadt från några större eldsvådor.
* %
Märkliga Byggnader.
1. Kyrkan kallades före S:t Eskils tid Fors, och är
således efter all anledning från ll:te århundradet, ehuru sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
