Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. MAMEMtEi (Pax Maris), en uppstad, 6f mil landvägen
och 6 mil sjövägen i vester från Stockholm. Denna lilla stad
har dels det närbelägna Gripsholms slott, dels det här anlagda
^klostret, att tacka för sin uppkomst. Detta sednare, af
riksföreståndaren Sten Sture den äldre år 1491 åt
karthusianer-munkar inrymda kloster, hann dock icke blifva färdigt under
hans lifstid, utan invigdes först af erkebiskop Jacob Ulfson den
16 Februari 1504, hvarefter dagen derpå Sten Sture högtidligen
derstädes begrofs. Det blef då helgadt åt jungfru Maria och
kalladt Mariefred, hvilket namn staden, långt efter klostrets
upp-häfvande, behöll. Berörde erkebiskop hade emedlertid redan
1497 dertill testamenterat Hakastads egendom, och sedan han
1514 afsagt sig sitt höga kall, lefde han här i stillhet till sin
död år 1522. Men sjelfva hans stoft skulle ej öfvergifva detta
sista i Sverige anlagda kloster, förrän äfven dess sista stund
hade slagit. Så snart ständerne år 4526 i Wadstena erkännt
Gustaf l:s arfsrätt efter sin farmoder, Brita Sture, till hela
Gripsholm, och således äfven till den plats, hvarpå klostret var
bygdt, fördes Jacob Ulfsons, liksom Stureättens, lik till Eernbo
kyrka, men då presterskapet började knota deröfver, till Upsala,
der det fick sitt slutliga hvilorum vid högaltaret. Sedan
kloster-brödeme vid påsktiden sistnämnde år utvandrat, delade detta
lilla kloster samma öde, som de rikaste och mäktigaste vid denna
tidpunkt måste undergå. Det nedbröts och stenen användes till
slottsbyggnaden vid Gripsholm. De få boningar, hvilka
emedlertid uppstått omkring klostret, blefvo småningom ökade med
de för slottsstaterne uppförde, så att de redan 4590 bildade en
betydande köping, ehuru denna ej förrän 1605 af konung Carl
IX bekom stadsprivilegier. Aren 4640 och 1682 afbrann staden,
men led dock mest sednare gången. Under Gustaf III:s regering
kom staden sig åter något för, men endast för ögonblicket och
genom ett medel, olyckligt så väl för det lilla samhället sjelft,
som för hela Sverige. Ar 1777 anlades nemligen ett bränneri
i stor skala genom kontrakt med generallöjtnanten friherre Duvall
och brukspatronen J. D. Wahrendorff. Det afbrann 4780, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
