Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Arboca (Arbogia, Arboga) uppstad, är belägen 15f
mil landvägen och 14 mil sjövägen från Stockholm, samt 5 mil
från Westerås och lf mil från Köping, den närmaste staden.
I ålder kan den mäta sig med våra’ äldsta städer, hvilket äfven
intygas af ett ordspråk: gammal som Arboga gata. Man känner
ej stadens ursprung, lika litet som anledningen till dess namn
och vapen. Gissningarne hafva här fritt spelrum, hvaraf också
arkeologer och fornforskare af alla slag i rikt mått betjenat sig.
Namnet har nemligen under olika tider skrifvits: Arbo, Aarbo,
Arbog, Arbogh, Arboge, Arbuge, Arbugu, Arbugum, Arbogha,
Arbuga, Arboga, Arffboga och Arisboga, samt således på 14
olika sätt, om man härtill lägger det nuvarande stafningssättet.
Men på ett af de åldriga stadssigill, hvilka ännu lära här
förvaras, har staden ännu ett femtonde namn och icke mindre
svårt att förklara, än något af de föregående. Kring detta sigill
står nemligen: ecretum civitatis Arhogarboge. Man
har förmodat att bokstafven 0 möjligen kunde vara ett illa gjordt
S och således den uteglömda begynnelsebokstafven i Secretum,
men dessa båda bokstäfver äro alltför olika, och återstår då
emedlertid att förklara den besynnerliga ordböjningen hogar,
som mellankommer. Detta har med mycken skarpsinnighet och
lärdom blifvit gjordt af Loccenius, Rudbeck och Yerelius, då
de antaga att ar betyder år. tid, haug, hog, hednisk, hogarbyr
eller hogarbyr, en till sitt ursprung obekant ort, och att således
hela namnet skulle betyda det tidigt bebyggda eller gamla
hedniska Arboga. När allt kommer omkring, torde måhända under
unionstiden staden uppdragit åt någon dansk artist att låta
gravera sitt vapen, emedan denna konst då var föga känd i
Sverige, och att denne, som förmodligen ej varit synnerligen
hemmastadd i etymologien, tillkonstlat namnet såsom det nu
finnes skrifvet och såsom det då möjligen uttalades af hans
landsmän. Att arbetet utförts af någon dansk, tyckes bäst
bevisas af slutbokstafven, det danska 0, motsvarande vårt ö. Att
nu återkomma till de förra namnen, så är det första, som här
möter vår blick, Arbo, de tvenne första stafvelserna af det nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>