Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läret också, mycket bidragit till dess inre och yttre prydnad.
Efter denne furstes död 4622 fick det emedlertid i mer än ett
århundrade under de förste ståthållarne9 tid vara utan all
reparation , och var derföve 1680 så förfallet, att det med möda
kunde bebos, och 3 år derefter måste äfven på länets bekostnad
tvenne stycken träbyggnader uppföras utanför slottet på yttre
borggården, hvilka tjenade till landshöfdingeresidens ända till
1767. Först 1758, efter flera påminnelser, till och med kongl.
resolutioner, om dess reparation, påböljades den slutligen samma
år, men hann dock ej fullbordas förrän 1764. Nu är det sedan
denna tid åter inrymdt till säte för landshöfdingen, samt
innehåller embetsrum för länsstaten, landtmäterikontoret, magasiner,
förrådsrum och fängelser, bland hvilka sednare i sydvestra hörnet
finnes det så kallade ”holtornet”, ett alldeles mörkt rum med
en håla på golfvet, hvilken går ända ned till vattenbrynet, och
hvaruti man i fordna tider brukade nedsänka arrestanter för att
förmå dem till bekännelse. För öfrigt är slottet bygdt i fyrkant,
4 våningar högt, omkring en borggård, samt har ett tom i
hvaije hörn, hvilka förmodligen förr varit högre, men numera
endast gå upp i jemnhöjd med tredje våningen.
2. Kyrkan. En gammal sägen bland stadsboerne är att
kyrkan för omkring 700 år sedan blifvit byggd af köpmän från
Liibeck, och det är äfven möjligt att sådane, som i elfte,
tolfte och trettonde seklerne vero herrar öfver nästan all handel
2 Sverige, och således äfven här, verkligen gjort det, möjligen
såsom något ex voto, men detta gäller dock endast om den
kyrka, som, efter all anledning, vid den stora branden år 1380
blifvit lågornes rof, ej om den närvarande. Detta är så mycket
troligare, som byggnadssätt oeh ornamenter röja fjortonde och
femtonde seklernes smak. Kyrkan är inom murame 73£ alnar
lång och 28J alnar bred. På norra sidan är en utbyggnad,
gjordoi böijan af sextonde århundradet, till vinnande af utrymme
för Annesta och Längbro socknar, hvilka vid denna tid blifvit
införlifvade med stadsförsamllngen samt ännu, såsom annex,
höra under densamma, och hvilkas åldriga kyrkor, den ena
utanför södra, den andra utanför norra tullen, troligen måst
tillsläppa byggnadsmaterialier, så väl till nya slottet, som denna
kyrka. Det medlersta fönstret ! dess kor är 1663 förfärdigadt
på grefvinnan Ebba Brahes bekostnad. Hurudant tornet varit
före 1643 känner man icke, men detta år träffades det den 11
Juli af blixten och uppbrann. Ingen tornbyggnad kunde
emedlertid i brist på medel företagas förr än 1660, och fullbordades
på 3 år af tomresaren Anders Larsson, densamme hvarom förr
är nämndt. Det var då 148 alnar från tornmuren till spetsen
och således bland de högsta i Sverige. Men som det vid stark
storm svigtade mycket, och dertill, hvad heller som var, tycktes
luta öfver sjelfva kyrkan, var diet ofta fråga om att aftaga det-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
