Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hertig Caris stadga af 1597, hvarigenom han stadfästat
Werm-lands uråldriga handelsfrihet vid Nora kyrka.
Fastän Gustaf Adolf beslutat, att både här och i Linde
anlägga städer, gick detta cjj i fullbordan förrän 1643, då
drottning Christina lät utfärda stadsprivilegier för Nora, hvilka hon
förnyade 2 år “derefter, då ett nytt län bildades af Nora, Linde,
Grythytte och Nya Kopparbergs bergslager samt Fellingsbro
härad, och till hvars residensstad Nora utsågs. Christer Bonde
var den förste, men äfven den siste landshöfdingén härstädes,
ty 1648 förenades detta län med Netike, hvartill 1654 lades
Wermland, hvarföre äfven denna del af Westmanland sedermera
Mifvit räknad till Örebro län. Vid 1647 års riksdag fick den
nya staden N:6 38, och 16<64 det femtiondefemte rummet, bekom
sedan det 57:de, men har nu det 52:dra och hörer till femte
klassens städer. I vapnet synes ett skogbeväxt berg, såsom
representant af ortens båda hufVudnäringar: jordbruk och
bergs-handteriug. Den 29 April 1731, således efter icke fullt ett
sekels bestånd såsom stad, afbrann större delen af densamma,
men blef dock åter ganska regelbundet uppbyggd.
Kyrkan, som är mycket äldre än staden, såsom sådan, och
som från urminnes tider varit moderkyrka för denna bergslag,
har 71 alnars längd och 24 alnars brédd. Den har flere
gånger varit tillbyggd, fick 1671 sitt nuvarande torn, hvaruti 1752
uppsattes ur och slagverk. Numera begagnas och Underhållés
den gemensamt af staden och landsförsamlingen. Pastoratet är
regalt och af andra klassen. Rådhuset är uppbygdt efter
branden 1731. En prydnad för staden utgör det rymliga skolhus,
som genom enskildes donationer och bidrag för några år sedan
blifvit uppfördt. Utom skollokalen innehåller det tillika
boställsrum för större delen af lärarepersonalen, hvilken ock till en del
aflönas af en stiftelsefond, väsendtligen tillkommen genom en af
postmästaren Sundell i lifstiden gjord disposition. Denna, eller
stadsskolan, oberäknad, har staden äfven folkskola,
söndagsskola, slöjdskola för flickor och småbarnsskola.
Staden innehåller 121 hus och tomter med tillhörande 746
tunnland jord, och är uppskattningsvärdet för de förra 146,691
R:dr 32 sk. och för den sednare 82,683 R:dr 16 sk., eller
tillsammans 229,375 R:dr. I längd håller staden 1,000 alnar, i
bredd 600, och upptager en rymd af 36 tunnland. Bevillning
för borgerlig näring utgår med 427 R:dr 32 sk. Stadsjorden,
upptagen till 3 mantal, är fördelad i 495 tunnland åker samt
251 tunnland skog och betesmark, samt ger i medelafkastning
442 tunnor spanmål och 300 tunnor potates. Fodertillgången
lemnar underhåll åt 52 hästar och 128 boskapskreatur. I
statsbidrag erlägger den sammanlagdt 5,609 R:dr 29 sk. 1 rst. Ar
1777 fanns, hvad handeln och handtverkerierne beträffar, 20
handlande, af hvilka 4 hade öppna bodar j de öfriga idkade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
