Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvaraf källrarne ännu finnas qvar. Vid denna tid lära
vest-götharne ömsom kallat denna nejd Warnums hamn, Brohamna
eller merändcls, för kortheten skull och på deras dialekt,
Hamna.
Hertig Carl efterträddes, såsom hertig af Södermanland,
Nerikc och Wermland, af sin yngre son, Carl Philip, hvilken
redan vid 4 ars ålder blifvit utnämnd dertill. Sedan det efter
hans död återfallit till kronan, yppades 1638 under
Matsmesso-marknaden i Bro en händelse, som hade inflytande på hela
provinsens, men synnerligen detta ställes framtid. Ofvannämnde
år inrättades först landttullar i Wermland, och Peter Flygge,
den förste inspektor eller uppsyningsman, som deröfver nämnes,
ville äfven den 21 September, under pågående marknad, göra
början dermed i Bro, der han sjelf bodde i gamla kungsgården.
Till den ändan lät han uppsätta ett staket omkring
marknadsplatsen, och tull fordrades af alla säljande, innan de sluppo in.
Nu hände sig icke bättre, än att den handlande allmogen, ovan
vid sådant bemötande, fattade eld, i ett ögonblick var staketet
nedrifvet och Flygge sk‘ulle säkert med lifvet fått betala detta
tilltag, om han icke i tid fått tillfälle att kasta sig i en båt
och fly. Dcnnå tilldragelse utbasunades nu såsom uppror å
vermlänningarnes sida, och hals öfver hufvud ditskickades nu
af regeringen riksdrotset Gabriel Oxenstjerna med stort följe,
för att tukta de förmodade upprorsmakarne. Snart blef han dock
på stället öfvertygad om grundlösheten af denna beskyllning och
att största skulden var på vestgötharnes sida, emedan dessa
voro egare till största delen af de varor, som voro tull
underkastade. Öfverraskad af ställets sköna och för handeln gynnande
läge, beslöt han föreslå regeringen att häro anlägga en stad.
Detta vann äfven dess fullkomliga bifall. Aret derpå i Mars
månad utstakade riksskattmästaren Bengt Gabrielssoh Oxensfjerna
samt dåvarande landshöfdingen Stake platsen för den nya staden,
och 1642 utfärdades slutligen privilegier för densamma, hvaruti
den, efter regerande drottningen, döptes till Christinehamn. Vid
detta tillfälle fick den äfven till vapen ett fartyg eller ”båjort”
med fulla segel. 21 år derefter, eller 1663 i Juli månad,
hemsöktes staden genom ymnigt regn af en svår öfversvämning, så
att alla broar förderfvades och dammar, hamrar, qvarnar och
sågar följde med strömmen. Det var härstädes Carl XII i slutet
af Mars månad 1718 med egen lifsfara räddade sin systerson, den
adertonårige hertig Carl Fredrik af Holstein, då isen brast under
hertigens häst. I denna stad träffade han då äfven för andra
och sista gången efter hemkomsten från Turkiet sin syster Ulrika
Eleonora. Under detta sitt första sekel förskonades staden
emedlertid från alla andra olyckor, så att den 1742 med glädje
kunde fira en jubelfest till minne af stadens grundläggning; men
så lycklig var den icke i andra århundradet af sin tillvaro, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
