Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motall. Epitaficr finnas öfver Jöns Danielsson Svlnhufvud, fogde
och höfvidsman öfver Dala, död 4569, samt öfver ståthållaren
Carl Bonde, död 1608, m. fl.
w 3. Lands hofdingens boställe. Detta tvåvånings stenhns vid
Asgatan är 1762 uppbygdt af rådman O. Engström, sedermera
inköpt af baron Nordin, som var landshöfding härstädes mellan
åren 1790 och 1812, till större delen ombygdt af honom, samt
slutligen såldt till kronan för 20,000 R:dr Banko. Det har
tvenne med hufvudbyggnaden sammanhängande flyglar, samt en
rymlig, stenlagd borggård. Fordna landshöfdingesätet Noor,
äfven kallad Fahlu kungsgård, är beläget straxt invid staden.
Det tillhörde 1621 en Christofer Olofsson, som ofvannämnde år
af Gustaf Adolf adlades med namnet Gyllenknoster, samt tillföll
sedermera kronan och blef anslaget till landshöfdingeresidens,
hvilket det var ända tills detta inköptes. Ar 1669 utbröt väl
eldsvåda derstädes, men kunde lyckligtvis släckas, innan någon
betydligare skada förorsakades, än att en af sidobyggnaderne
uppbrann. Fogdar och höfvidsman öfver Dala äro kände från
medlet af fjortonde århundradet till 1581, då benämningen
förvandlades till ståthållare. Från 1622 till 1634 voro Dalarne
skiljde i tvenne län. Vestcrdalarne hörde under Westerås län
och österdalame samt bergslagen utgjorde ett eget, men
sistnämnde år sammanslogos de. Ar 1641 blefvo dock Salbergs
och Näsgårds län jemte kopparbergslagen ett sérskildt län med
residens i Fahlun. Då utgjorde Dalarne, Yesterbergslagen och
Säthers län ett landshöfdingedöme, men 1646 förenades de till
ett län.
4. Rådhuset vid Nytorget eller, såsom det nu kallas,
Stortorget, är uppbygdt 1650, mest genom drottning Christinas
frikostighet, och benämndes länge med det kollektiva namnet:
Fahlu stenhus, såsom varande på sin tid det enda af detta slag
i staden, liksom ortens fängelse sedan urminnes tider tillbaka
kallats ”Fahlu Kista.” Det är emedlertid, såsom den öfver
porten befintliga inskriptionen säger: ”förbättradt och fullbordadt
1749.” Det är ett tvåvånings hus med souterrain, och i
hvilket, utom lokaler för magistratens sessioner, stadens källare,
fängelse och corps de garde, äfven borgmästaren har
boställsrum. Det reparerades sednast åren 1823, 1849 och 1853.
Staden styrdes i början af en ”burgrefve” eller rättare
burg-grefve, ett slags öfverståthållare, och 3 borgmästare. Den förste
burggrefven var H. M. Teet, som nämnes 1641. Efter 1683
blef styrelsen öfver staden emedlertid uppdragen åt 2, och efter
1720 åt blott en borgmästare.
5. Bergshauptmannens boställe, en stor, tvåvånings
byggnad, äfven vid hörnet af Stortorget, lärer egentligen 1762 vara
uppfördt till magasin för bergslagen, men tillbyggdes mellan
åren 1807 och 1819, samt innehåller, utom boställsrum för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
