- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 1. Svea rike /
245

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grufvan äro många byggnader uppförde och större delen af sten,
såsom boställen, verkstäder m. m. En kännbar olycka träffade
den 1760 i November månad, då vådeld utbrast i
Köpstugu-byggnaden, hvilken afbrann tillika med Sexmans- och
Materialkontoret samt stora Tingsstugubyggningen. Bergslagens
räkenskaper, kassor och materialier gingo då till stor del förlorade.
Grufvans närvarande djup är 200 famnar. Det vatten, som
åtgår att drifva konster och vindspel, kommer från trenne mindre
sjöar, Vällorne kallade, och ledes medelst en kanal, benämnd
Nya Krondiket, till en mängd spel och konsthjul, af hvilka
sednare de finnas, som hafva 21 alnar i diameter. Utaf dessa
är Korsschacktets spelhjul det sista. Här, 1,200 alnar från
Krondiket, utgör fallets lodräta höjd 144 fot. Det är sedan
fordeladt i 7 serskilde sådane, hvilka slutligen utfalla i sjön
Tisken, hvaraf berget, såsom synes af ett bref af 1288, måhända
hetat "Tiskasj Öberg", innan kopparmalmen upptäcktes. — En
mängd kongliga personer hafva hedrat grufvan med besök. Att
Gustaf I vid sin flykt 1520 och 1521 varit vid Kopparberget,
är allmänt bekant, men äfven såsom konung var han här vid
landstingen 1523, 1528 och 1533. Huruvida han varit ner i
grufvan känner man dock ej. Carl IX var äfven flere gånger
vid Stora Kopparberget, och han förordnade i bref och förening
med bergsmännen af 1607, att stora rummet i grufvan skulle
kallas "Guds gåfvors rum", Stöten skulle heta "Guds
Välsignelse", Bondestöten "Sveriges Lycka" och Blankstöten "Guds
ädla Förmering”, hvilka namn, om man äfven aldrig finner att
de blifvit begagnade, dock vittna om nämnde konungs förkärlek
för denna grufva. Gustaf Adolf var bland annat 1620 tvenne
dagar å rad, den 12 och 13 Februari, nere i grufvan, och
svarade, då några af de närvarande varnade honom att ej våga
sitt lif på så farliga vägar: "en konung bör syna sin
skattkammare." Likaså, då han kom till ett ställe 1 grufvan, der klara
kopparmalmen framblickade öfverallt, från väggar, golf och tak,
utbrast han: "hvar.månde någon potentat vara, som hafver ett
sådant palats, som det vi nu stå uti." Men för öfrigt har
denne konung, så före. som efter denna tid, efter hvad man vet,
icke mindre än 9 gånger besökt denna för honom så kära ort,
hvaraf sista gången i Februari 1630. Från drottning Christinas
vistande i Fahlun 1646 har man den berättelse, att när hon af
dåvarande landshöfdingen Berndes blifvit varnad för roströken,
skall hon hafva svarat: Gud låte sådan rök aldrig tryta. Såsom
hertig af Pfalz-Zweibriicken var Carl Gustaf i September 1636
nere i grufvan så djupt den låg i Öppen dag. Carl XI var,
såsom man känner, här icke mindre än 5 gånger, nemligen åren
1673, 1684, 1687, 1692 och 1695. Det berättas att då
konungen i Augusti 1687 hitkom straxt efter det stora raset och just
var på väg att gå ned i grufvan för att bese skadan, erhöll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/1/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free