Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Sim (Sffitera). Namnet på denna uppstad, belägen
mil från Fahlun, antages af somliga härröra af Sätur eller
Sätrar, såsom fäbodar ännu i Dalarne benämnas, emedan en
mängd sådane finnas vid Ljustern, den sjö, hvarvid staden
ligger. Såsom det emedlertid i en mängd andra provinser af
Sverige förekommer, hvilka antingen icke nyttja fäbodar, eller,
om de hafva sådane, icke kalla dem Sätrar, såsom t. ex. Säters
gård i Wermland, Säter i Skaraborgs län, Sätra i
Westman-land m. fl., är osäkert, huruvida det ej i allmänhet kommer af
säte (sedes), emedan långt före stadens uppkomst ett
konunga-säte eller kungsgård här funnits med samma namn. På Säters
kungsgård vistades Gustaf Adolf ofta längre tider, dels för den
herrliga belägenheten, dels för att vårda och upphjelpa de
härvarande bergverken. Dessa, bestående af Ossmunds- och Ränn*?
verks smedjor, tillhörde kronans andel i Bispbergs-verken.
Visserligen anlades här af holländaren Govert Silentz år 1621
det första gårmakeri eller gårhytta med brännugn, äfvensom
1625 ett myntverk, men privilegier såsom stad utfärdades icke
för köpingen förrän 1642, hvilka sedermera 1648 bekräftades.
Säters gamla manufakturverk, bestående af en ämnes- och
plåthammare med 50 skeppund smide, bibehölls då, och ett annat
anlades 1748, bestående af en plåthammare, en urvällshammare
och 4 spikhamrar. Åfven detta sistnämnde liar dock helt och
hållet upphört, sedan verkstäderne för några år sedan afbrunnit
Myntverket åter drefs af Kopparkompagniet, som upprättades
1622, och man har både klippingar af flere valörer samt rundt
mynt, som är slaget härstädes mellan åren 1625 och 1632.
Sedan emedlertid Kopparkompagniet böijat anlägga Avesta och
ditflytta sina verkstäder, gårades härstädes kronans koppar, men
då kompagniet 1638 indrogs och bergslagen köpt Avestaverken,
upphörde äfven kronans gårmakeri i Säter. Dessa inrättningar
efterträddes nu, såsom vi ofvanföre sett, efter stadens uppkomst,
af gamla och nya manufakturverken. Den kungsgård, hvarom
ofvanföre är nämndt, var belägen midt emot kyrkan, inom
stadens gebiet, ehuru mycket äldre än densamma. Den sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
