Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Långhusets östligaste del är, efter all sannolikhet, den äldsta,
och koret med 3 kapell, helgade åt S:t Niklas, S:t Andreas och
S:t Thomas, den yngsta, till större delen på biskop Henrik
Tidemanni bekostnad, mellan 1473 och 1500, uppförd af Gerlach
från Köln. Då först stod der den herrliga byggnaden
fulländad, i all den storhet och prakt, hvarmed den svaga
menniskan söker kläda ett åt den Evige invigdt rum. Trenne torn
höjde sig majestätiska och lätta öfver ett skimrande koppartak,
kring hvars fot ett filigramsarbete af sten lik en dyrbar gördel
omgaf hela kyrkan; praktfulla skulpterade portaler smyckade
dess ingångar och S:t Petri bild, åt hvilken den var invigd, stod
i kolossal storlek uthuggen öfver den medlersta samt öfverst
korset. Men icke mindre vördnadsbjudande var dess inre. 30
till större delen med glasmålningar försedda fönster spredo en
magisk dager, 20 gigantiska pelare uppburo de lätta hvalfven
och utom högaltaret funnos 28 mindre altaren, prebenden och
kapeller, vid hvilka messa lästes och som voro prydde med all
den konst och prakt allmän och enskild andakt kunde uppfinna.
Af allt detta återstår endast stommen, pelarne och fönstren, af
hvilka man, liksom på ett kolossalt skelett, kan döma till hvad
som fordom varit. Bland de många praktfulla tilldragelser och
högtidligheter hvartill detta tempel varit vittne må här upptagas,
förutom konung Waldemars ofvannämnde kröning 4251, S:t
Nicolai Scheningensis skrinläggning, år 1520, förrättad af biskop
Brask.
I följe af Westerås Recess 1527 afhände Gustaf I kyrkan
ej allenast nästan allt dess silfver, 500 marker, utan äfven det
hufvudsakligaste af dess jordegendom, 578 hela hemman. Länge
fick detta herrliga tempel ej heller glädja sig af sin yttre
prakt. 1546 hemsöktes det, första gången efter sin fullbordan,
af en vådeld, som smälte dess sköna koppartak och förstörde
det inre och 21 år derefter eller 1567 lades det åter i aska, då
danska hären under Daniel Rantzaus anförande inföll och
härjade i Östergöthland. Nu låg det sköna templet länge i
ödesmål, murarne och hvalfven började redan remna, då ändtligen
Johan III år 1580 strängeligen anbefallde kyrkans iståndsättande
och lät täcka den med brädtak i stället för halm, som bildat
ett högst otillräckligt skydd mot snö och regn, men ännu 1598
begagnades den af Sigismunds polska rytteri till stall. Gustaf II
Adolf lät åter täcka taket med koppar.
Hvad längden beträffar är kyrkan den andra i riket. Den
håller nemligen 329 fot i längd, således endast 42 fot mindre
än Upsala, 97 fot i bredd och 55 fot i höjd, allt innantill.
I stället för det dyrbara altarskåp af Hemskerk, Johan III
år 1581 inköpte for 1200 tunnor hvete och förärade kyrkan,
ser man nu Kristus, då han instiktar nattvarden, modellerad af
Byström. Det förra är dock nyligen renoveradt och uppsatt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
