Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
30,000 band och 1000 handskrifter. Ett myntkabinett, en
porträttsamling samt kuriosa och antiqviteter äro härmed förenade.
Af sin fordna rikedom eger kyrkan nu endast 197 tunnor
kronotionde samt några öfriga mindre intrader af 2:ne qvarnar
inom S:t Lars socken, hvilka inkomster icke ens räcka till för
kyrkans, kapitlets, bibliothekets, biskops- och
sysslomansgårdarnes vanliga underhåll, mycket mindre till några större, mera vidt
omfattande reparationer å domkyrkan.
Ända till 1814 begagnades domkyrkoplanen till
begrafningsplats, men sedan dess nya kyrkogården. Denna utvidgades 1830
och tillökningen invigdes 1833, då biskop Wallenberg var den
förste som begrofs derstädes.
Domprosteriet är ett regalt pastorat af första klassen, samt
har till prebende S:t Lars landsförsamling.
2. Fredrika Dorothea Wilhelmina eller Landskyrkan,
äfven kallad S:t Lars, emedan den under katholska tiden var
helgad åt S:t Laurentius, anses såsom en bland de äldsta kyrkor i
Sverige. Med visshet kan ej dess grundläggande bestämmas,
men bevisligt är att den under loppet af tvenne sekler varit
Linköpings förnämsta kyrka, medan den nuvarande domkyrkan stod
under byggnad. Den ombyggdes redan vid medlet af 12:te
seklet och invigdes 1160. 1736 utvidgades den betydligt. 1797
blef den raserad såsom för trång för socknen; den nya kyrkan
grundlades samma år och blef färdig 1802. Den är 152 fot
lång, 43 fot bred och 24 fot hög till taklisten, öfver altaret är
predikstolen anbringad, en egenhet, som denna kyrka har
gemensam med alla fransyskt reformerta, men denna sekts bekännare
hafva, väl till märkandes, ingen altartjenst. Denna kyrka har
äfven att uppvisa tvenne stora taflor af Hörberg, på hvardera
sidan om altaret, föreställande, den ena, Christus lärande i
templet, den andra hans hudflängning.
3. Hospitalskyrkan. Bernhardiner-munkarnes kloster
uppläts af Johan III till kyrka. Denna utvidgades 1650 och
ombyggdes 1771, men blef, sedan hospitalet i slutet af förra seklet
flyttades till Wadstena, år 1785 upplåten åt staden. Den har
serskild predikant.
4. Slottet uppbyggdes af biskop Henrik Tidemanni emellan
1470 och 1500. Det beboddes så väl af honom som af den
siste katholske biskop i Linköping, Brask. Genom Westerås
Recess blef det förvandladt till kungshus. Gustaf I vistades der
ofta och Johan III lät betydligt reparera det. Under 1600-talet
förföll det emedlertid så, att dåvarande landshöfdingen, friherre
Ehrencrona, erhöll medel af staten till uppförande af en serskild
stenhusbyggnad, hvilken blef färdig 1732. Den utvidgades
af landshöfding Lagerfält 1750. Under landshöfdingen, grefve
Armfelts tid flyttades residenset dock åter 1785 till slottet, som
genom betydligare reparationer blifvit iståndsatt. Det är 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
