- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 2. Götha rike /
24

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som roerändels hämtas från England och hvilka i nytta, äfvensom
i dyrhet öfverträffa alla i andra länder förfärdigade.

Den sista kännbara olycka som öfvergått staden var då, under
kolerans besök 1853, 850 personer dukade under för denna farsot.

Märkliga Byggnader.


illustration placeholder
S:t Olafkyrkan i Norrköping.

1. S:t Olai eller Stadskyrkan är nu den förnämsta
kyrkan. Hon lärer fordom hafva varit af trä samt legat något litet
i söder om den plats kyrkan nu innehar, tills den nuvarande af
sten år 1616 anlades, på Gustaf II Adolfs befallning och till
en del på hans bekostnad. Hon kallades då först Helge Ands,
men det urgamla namnet utträngde dock snart det nya. Hon
blef dock ej så färdig, att hon kunde invigas förrän 1626.
Den för Norrköping omnämnde så olycksdigra dagen, den 30
Juli 1719, var äfven sorglig för denna kyrka, då hon lades i
aska. Ej allenast allt som var af trä uppbrändes härvid, utan
ljuskronor, messingskärl och klockor blefvo tillika nedsmällte.
Allt silfret och mess-skrudarne räddades dock vid detta tillfälle
undan förödelse eller plundring genom den rådighet och
omtanka, borgmästaren Johansons enka, Christina Spalding visade,
då hon, medan ännu tid var, borttog och undandolde allt af
synnerligt värde. Tvenne fruntimmer frälsade således, det ena
den kringliggande nejden, om ej sjelfva Norrköping, det andra
stadskyrkans alla dyrbarheter. Och hvad gjorde under tiden
männen? Först tvenne år derefter eller den 16 Juni 1721 hade
kyrkan åter hunnit blifva så reparerad att gudstjensten deri å
nyo kunde förrättas. Så väl ny altartafla som predikstol

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/2/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free