Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ombyggdes från 1770 till 1775 af sten. Den s. k. Jernbron är byggd
1832 med en kostnad af omkring 45,000 R:dr. För öfrigt
finnes, förutom en år 1802 anlagd spång vid Gamla Rådstugan en
mängd smärre broar, såsom till Bruksholmen, från denna till
mindre holmar m. fl.
Varf finnas härstädes 2, Gamla-, och Motala Varf. Det
förstnämnda, anlagdt 1743, har en nyligen fullbordad
reparations-docka. Kostnaden härför besteg sig till 84,120 R:dr, men statsverket
bidrog härtill med 33,133 R:dr 16 sk. Det hade 1854 omkring
20,000 R:dr tillverkning, 50 R:dr taxering och 130 arbetare.
Motala varf, tillkommet i senare tider, kan anses såsom en
afdelning af Motala verkstad, hvilken det tillhör. Det är
egentligen anlagdt till fullbordande af vid Motala byggda ångfartyg m. m.
Sistnämnde år hade det omkring 300 arbetare.
Staden har dessutom jern- och viktualievågar, ett
boktryckeri, 3 boklådor, postkontor, 2 apothek m. m. I strömmen äro 9
tull-mjölqvarnar med 47 par stenar.
Fabriksrörelse är stadens hufvudnäring. För jemförelse med
hvad staden för 40 år sedan var, torde följande uppgift icke
vara utan intresse. 1815 funnos derstädes ett messingsbruk, en
kopparhammare, en spikhammare, 2 jern-, stål- och
metallfabriker, 2 sockerbruk, 2 stärkelsebruk, ett pipbruk, en såp- och
tvålfabrik, en blyhvitts-, 11 tobaks- och snus-, en skedvattens-,
3 spegel-, 17 klädes-, 5 tygs-, 16 tröj- och mössfabriker, ett
kattunstryckeri, en lack- och en kortfabrik samt 3 kardmakerier
eller sammanlagdt 67 fabriker. År 1850 deremot egde staden 3
ämnes- samt spik- och räckhammare, en stamp, 2 klädesvalkar,
en snus- och tobaksfabrik, 2 sockerbruk, ett pappersbruk, 14
färgerier, ett bomullsspinneri, 2 mekaniska verkstäder, 3
stärkelsebruk, ett såpsjuderi, 3 bresilje-förädlingsverk, 47 klädesfabriker,
2 garfverier och 40 andra fabriker eller tillsammans 123,
således 56 mera eller nära dubbla antalet. Dessa fabriker, jemte
klädesfabrikerna, sysselsatte ofvannämnde år 4,564 personer.
Fabriksidkarnes antal utgjorde 136. Bland de betydligare fabriker voro
år 1851 ett sockerbruk, tillhörigt J. von Leesen med en
tillverkning af 698,798 skp. socker, 430,000 skp. sirap till ett värde af
247,097 R:dr; en snusfabrik,: tillhörig J. Swartz, med 180,084 skp.
tillverkning till 119,760 R:drs värde; ett pappersbruk, anlagdt
1837 å Holmen af H. Trozelli, hade nämnde år en tillverkning
af 29,328 ris till ett värde af 103,995 R:dr och slutligen en
mekanisk verkstad, som anlades på 1830-talet af en engelsman
vid namn Malcom och hvilken nämnde år tillverkade machiner,
mest för klädesfabrikerne, till ett värde af 56,196 R:dr. Ett
mekaniskt bomullsspinneri, anlagdt 1847, sysselsatte 1851 icke
mindre än 178 personer och tillverkade 726,270 skp. bomullsgarn
till ett värde af 434,735 R:dr samt erlade i bevillning detta år
200 och påföljande år 300 R;dr. Samtlige fabriker, hvilka l818
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
